En ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att framgångsrika fotbollsspelare på elitnivå, har särskilt utvecklade kognitiva förmågor och specifika personlighetsdrag som skiljer dem från vanliga människor. Enligt forskningen är det viktigt för spelare inom elitfotboll att kunna planera i flera steg och snabbt anpassa sitt beteende i en snabbt förändrad miljö, vilket är en nödvändighet i fotbollens dynamiska spel. Forskarna fann även att elitfotbollsspelare är mindre tillmötesgående och mer självsäkra än andra, vilket kan vara en fördel på planen.
Den nyligen publicerade forskningen visar att mentala och personliga egenskaper spelar en avgörande roll för att nå toppen inom fotboll. Studien, som omfattade 204 elitfotbollsspelare och 124 kontrollpersoner från den allmänna befolkningen, pekar på att en av de mest framträdande förmågorna hos toppspelare är deras ”exekutiva funktioner”. Det innebär att de snabbt kan lösa problem och anpassa sig till förändrade förhållanden, till exempel genom att omedelbart justera sitt fokus när motståndare gör oväntade rörelser. Tidigare forskning har främst betonat fysisk styrka och uthållighet som nyckelfaktorer för framgång inom fotboll, men den nya studien utmanar denna syn.
– I fotboll har man en ständig interaktion mellan elva spelare i varje lag och miljön förändrar sig jättesnabbt. Beteendeinhibition är till exempel något som fotbollsbackar använder när motståndaren försöker dribbla förbi dem och anfallaren plötsligt byter håll. Då måste de snabbt hämma sitt pågående beteende och ställa om åt vilket håll de rör sig för att inte bli bortdribblade, säger Predrag Predrag Petrovic, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och den som har lett studien, i ett pressmeddelande.
ANNONS FÖR LEXLY
Personlighetsdrag som skiljer elitfotbollsspelare från andra
Personligheten hos elitspelarna visade också tydliga skillnader från den allmänna befolkningen. Toppfotbollsspelare tenderade att vara mer extroverta, samvetsgranna och öppna för nya erfarenheter. Däremot var de också mindre tillmötesgående och mer benägna att gå sin egen väg, vilket kan bidra till deras självdisciplin och fokus på sina mål.
– Det var en otroligt tydlig profil. Jag har inte jobbat så mycket med personlighetstest tidigare, men jag blev överraskad hur tydligt det var. Att spelarna var mer samvetsgranna innebär att de har en självdisciplin och jobbar stenhårt mot sitt mål. Att de sedan är betydligt mindre tillmötesgående på gruppnivå visar att de går sin egen väg, de bryr sig inte så mycket om vad andra tycker, säger Predrag Petrovic.
ANNONS FÖR MATHEM
Forskarna använde även AI-teknik för att analysera resultaten och upptäckte att AI med hög precision kan identifiera vilka som är elitspelare. Detta innebär att denna typ av forskning kan hjälpa till vid rekrytering av talanger eller när man vill förstå hur spelare kan utvecklas bättre.
Bättre urval för framtida stjärnor
Predrag Petrovic menar att resultaten inte bara är viktiga för fotbollsklubbar, utan även för att förstå hur människor och djur har utvecklat förmågan att samarbeta och anpassa sig i snabbt föränderliga miljöer. I fotbollsvärlden kan denna forskning hjälpa till att identifiera och selektera spelare baserat på både mentala och fysiska förmågor, vilket skulle göra urvalet mer rättvist, särskilt för mindre fysiska spelare.
ANNONS FÖR WELLOBE
– Vill man ha fler Daniel Chávez, Andrés Iniesta eller Lionel Messi, som alla är små, tekniska, spelare, så måste man kunna se den talangen som inte är fysisk. Att använda dessa resultat vid urvalet av spelare skulle göra det mer rättvist, säger Predrag Petrovic.
Sammanfattningsvis visar studien att mentala förmågor och personlighetsdrag spelar en stor roll i att skapa framgångsrika elitfotbollsspelare, och dessa faktorer kan också användas för att optimera spelarval och utveckling inom sporten.
Publikation
“Decoding the elite soccer player’s psychological profile”, Leonardo Bonetti, Torbjörn Vestberg, Reza Jafari, Debora Seghezzi, Martin Ingvar, Morten L. Kringelbach, Alberto Goncalves, Predrag Petrovic, PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), online 14 januari 2025, doi: 10.1073/pnas.2415126122.
Läs om mer spännande forskning inom psykologi och hjärnan här.
