Senast uppdaterad den 29 maj, 2025 av Mikroskop redaktion
Japanska forskare har funnit att ett lokalt bildat östrogen i hjärnan – neuroöstrogen – spelar en nyckelroll i regleringen av aptit. Upptäckten kan bana väg för nya metoder att behandla fetma genom att påverka hungerreglering direkt i hjärnan.
Östrogen har länge varit känt som ett könshormon som produceras i äggstockarna och spelar en viktig roll i fortplantningssystemet. Men forskare vid Fujita Health University i Japan har nu identifierat en hittills okänd funktion för en särskild form av östrogen som bildas i hjärnan – neuroöstrogen. Denna hormonvariant påverkar inte bara hjärnans funktioner, utan tycks också ha en direkt inverkan på vår aptit.
Den nya studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The FEBS Journal, visar att neuroöstrogen kan påverka både kroppens känslighet för hungerhormonet leptin och aktiviteten hos MC4R – en receptor i hjärnan som är central för styrning av födointag. Fynden väcker intresse för nya potentiella vägar att påverka ätbeteende genom hjärnans egen hormonproduktion.
– Det är välkänt att MC4R är avgörande för reglering av aptit. Vår studie visar att neuroöstrogen påverkar uttrycket av denna receptor i hjärnan, säger studiens huvudförfattare Takanori Hayashi, docent i neuroendokrinologi vid Fujita Health University School of Medicine, i ett pressmeddelande.
Lokalt hormon påverkar hungerreglering
Att hjärnan kan producera östrogen med hjälp av enzymet aromatas har varit känt i viss utsträckning, men dess funktion har varit oklar. I denna studie använde forskarna genetiskt modifierade möss för att undersöka hur frånvaron eller närvaron av neuroöstrogen påverkade deras ätmönster.
Möss som saknade både äggstockar och aromatas (s.k. ArKO-OVX-möss) åt betydligt mer än kontrollgruppen och gick snabbt upp i vikt. Men när aromatasgenen återaktiverades enbart i hjärnan – i en särskild muslinje kallad BrTG-ArKO – minskade både matintag och kroppsvikt.
– Det är alltså inte östrogen från äggstockarna som styr hungersignalerna, utan det lokala östrogenet i hjärnan, förklarar Hayashi.
Resultaten ger starka bevis för att neuroöstrogen direkt påverkar hjärnans mekanismer för energiintag och mättnad.
Neuroöstrogen förbättrar effekten av mättnadshormonet leptin
Ett annat viktigt fynd var att möss med aktiv neuroöstrogenproduktion visade ökad känslighet för leptin – ett hormon som frisätts av fettvävnad och signalerar att kroppen är mätt. Leptinresistens, där hjärnan inte längre reagerar normalt på dessa signaler, är ett vanligt problem vid fetma. Den nya studien visar att neuroöstrogen kan återställa leptinets effekt och därigenom förbättra kroppens balans mellan hunger och mättnad.
Cellkulturexperiment bekräftade dessutom att neuroöstrogen direkt ökar uttrycket av MC4R-receptorer i hypotalamus, vilket stärker bevisen för att denna hormonform verkar lokalt i hjärnan.
– Neuroöstrogen gör alltså hjärnan mer lyhörd både för inre signaler som styr hunger och för mättnadssignaler. Det är ett spännande steg mot en djupare förståelse av hur vår ätreglering fungerar, säger Hayashi.
Nya möjligheter inom forskningen om fetma
Fetma är ett växande folkhälsoproblem världen över. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lever över en miljard människor i dag med övervikt eller fetma. Trots det är behandlingsalternativen fortfarande begränsade, och många patienter har svårt att långsiktigt kontrollera sitt energiintag.
Hayashi och hans kollegor menar att deras resultat pekar mot en möjlig framtid där hungersignaler kan påverkas mer precist – genom hjärnans egna hormoner. Ett läkemedel som efterliknar eller förstärker neuroöstrogenets effekt skulle kunna erbjuda en riktad strategi för att minska överkonsumtion av mat, men ännu återstår mycket forskning innan en sådan behandling kan bli verklighet.
– Det mest intressanta med våra fynd är att de öppnar för nya sätt att förstå hur hjärnan styr när och hur mycket vi äter, säger Hayashi.
Hormoner, aptit och hälsa
För kvinnor kan upptäckten ha ytterligare relevans. Hormonnivåerna förändras kraftigt under olika skeden i livet – till exempel under pubertet, graviditet, klimakterium och postpartum – och många kvinnor rapporterar förändringar i hunger, mättnad och vikt i samband med dessa övergångar.
Genom att förstå hur neuroöstrogen påverkar dessa signalvägar kan det i framtiden bli möjligt att utveckla hormonbehandlingar som riktas specifikt till hjärnan, utan att påverka resten av kroppen.
– Neuroöstrogen är kanske nyckeln till en mer balanserad ämnesomsättning och bättre hälsa, inte bara vid fetma, utan också vid hormonella förändringar genom livet, säger Hayashi.
Ett nytt kapitel i forskningen om matintag
Den japanska studien öppnar ett nytt kapitel i forskningen om hunger och mättnadsreglering. Genom att visa att hjärnan själv producerar ett hormon som påverkar dessa processer, flyttas fokus från mag-tarmsystemet till hjärnans egen kemi.
Om resultaten kan bekräftas i framtida studier på människor, kan vi stå inför ett paradigmskifte i hur vi behandlar tillstånd där ätbeteendet är en central faktor.
Publikation
Takanori Hayashi, Kanako Kumamoto, Tatsuya Kobayashi, Xinfeng Hou, Shizuko Nagao, Nobuhiro Harada, Shinichiro Honda, Yohei Shimono, Eiji Nishio. Estrogen synthesized in the central nervous system enhances MC4R expression and reduces food intake. The FEBS Journal, 2025; DOI: 10.1111/febs.17426
Ta del av mer forskning kopplat till aptit.