Doften av mat kan dämpa aptiten – men bara om hjärnan är mottaglig för den signal som fungerar som ett mättnadshormon. Forskare har nu upptäckt en doftstyrd nervkrets som minskar hunger innan vi ens har börjat äta.
Hur påverkar du klimatet?
Testa ClimateHero – en snabb och gratis klimatkalkylator baserad på vetenskap.
Svara på några enkla frågor och få personliga tips för att minska ditt klimatavtryck – ofta med fördelar för både hälsa och plånbok.
Gör testet genom att klicka på länken nedan – och stöd samtidigt Mikroskops arbete med att göra ny forskning om kroppen tillgänglig för fler.
Vad händer i hjärnan när vi känner doften av nybakat bröd eller en puttrande gryta på spisen? En ny studie från Max Planck-institutet för ämnesomsättningsforskning visar att matdoft kan aktivera ett aptitdämpande system i hjärnan – en mekanism som liknar effekten av mättnadshormoner och signalerar till kroppen att det är dags att sluta äta.
Forskarna gjorde upptäckten i försök på möss, där de kunde se hur doften av mat omedelbart aktiverade en särskild grupp nervceller. Resultatet: mössen kände sig mätta innan de ens hade tagit en tugga. Men effekten sågs bara hos normalviktiga djur – hos möss med fetma uteblev reaktionen helt.
Mättnadshormon i hjärnan – aktiveras av lukt
Forskarna använde hjärnavbildning för att kartlägga vilka områden i hjärnan som reagerade på matdoft. De fann att en särskild grupp nervceller i det mediala septumet – en djupt liggande struktur i hjärnan – aktiverades omedelbart när mössen exponerades för doften av mat. Dessa nervceller står i direkt kontakt med luktbulben och vidarebefordrar signaler som fungerar likt ett mättnadshormon: de hämmar aptiten och minskar djurens födointag.
Kopplingen mellan näsan och hjärnans aptitreglering är alltså både direkt och specialiserad. Systemet reagerar specifikt på matrelaterade dofter och utlöser en biologisk respons som signalerar mättnad – redan innan någon mat har ätits.
– Vi tror att denna mekanism hjälper vilda möss att undvika rovdjur, säger Janice Bulk, förstaförfattare till studien i ett pressmeddelande. Genom att känna sig mätta snabbare kan de äta under kortare tid och därmed minska risken att bli upptäckta.
När mössen började äta dämpades nervkretsens aktivitet. Det visar att responsen är tvåfasig – först aktivering av matdoft, därefter hämning när födointaget påbörjas. Det tyder på att signalen fungerar som en förberedande mekanism – ett doftbetingat system som justerar ätbeteendet redan innan måltiden inleds.
Hos möss med fetma däremot uteblev denna aktivering helt. Deras nervceller svarade inte på matdoften, vilket innebar att de inte reagerade med minskat födointag i närvaro av doft, till skillnad från de normalviktiga mössen. Det tyder på att övervikt kan störa hjärnans luktrelaterade aptitreglering – och att denna sensoriska signalväg förlorar sin effekt vid fetma.
Luktsinnet påverkar hunger mer än vi trott
Tidigare studier har visat att fetma kan störa luktsinnet. Aktiviteten i luktbulben – den första mottagarstationen för doftsignaler i hjärnan – är ofta förändrad hos överviktiga individer. Den aktuella studien visar nu att även nästa steg i hjärnans doftsignalering, det mediala septumet, kan påverkas negativt av fetma.
Fakta: Hur fungerar luktsinnet?
Luktsinnet börjar i näshålan där doftmolekyler fångas upp av specialiserade receptorer. Dessa skickar signaler via luktnerven till luktbulben, som ligger i främre delen av hjärnan. Luktbulben tolkar signalerna och vidarebefordrar dem till andra delar av hjärnan som styr känslor, minne – och aptit.
I den aktuella studien fann forskarna en direktkoppling mellan luktbulben och det mediala septumet. Denna koppling verkar spela en viktig roll i hjärnans aptitdämpande system, i likhet med hur ett mättnadshormon fungerar.
– Vår forskning visar hur centralt luktsinnet är för aptitkontroll. Eftersom vi ser att signalvägen bara fungerar hos smala möss, väcker det frågor om hur vi bäst behandlar fetma, säger Sophie Steculorum, som lett studien.
Studien visar att doftintryck – som vi ofta tänker på som något som ökar aptiten – också kan fungera som en aptitdämpande signal i hjärnan, förutsatt att den är mottaglig.
Vad betyder det för människor?
Människor har motsvarande typ av nervceller, men det är ännu inte klarlagt om de svarar på matdoft på samma sätt som möss. Andra forskargrupper har funnit att vissa dofter kan dämpa aptiten hos normalviktiga, medan personer med övervikt i vissa fall reagerar tvärtom och äter mer.
Det här tyder på att aptitdämpande effekter av doft kan vara individuella – och att råd kring till exempel att ”lukta på maten innan du äter” kanske inte är lämpliga för alla.
Forskarna menar att den nya upptäckten kan öppna för framtida behandlingar där man använder sinnesintryck – som doft – för att hjälpa människor att äta lagom mycket. Det kräver dock vidare studier på människor för att förstå om mekanismen fungerar likadant.
Sammanfattning
Den nyupptäckta nervkretsen i hjärnan fungerar som ett slags mättnadshormon – den aktiveras av matdoft och minskar hungern innan måltiden börjar. Men funktionen verkar vara beroende av att hjärnan kan svara på signalen – något som tycks gå förlorat vid fetma. Forskarna hoppas att kunskapen på sikt kan användas för nya sätt att dämpa aptit – kanske med hjälp av doft i framtidens kostbehandlingar.
Publikation
Janice Bulk, Joscha N. Schmehr, Tobias Ackels, Rui de Oliveira Beleza, André Carvalho, Ayden Gouveia, Lionel Rigoux, Vincent Hellier, Anna Lena Cremer, Heiko Backes, Andreas Schaefer, Sophie M. Steculorum. A food-sensitive olfactory circuit drives anticipatory satiety. Nature Metabolism, 2025; DOI: 10.1038/s42255-025-01301-1
Läs mer:
Aptit styrs av hjärnans eget östrogen – ny japansk studie överraskar
Hormoner i samspel med hjärnan – ny forskning avslöjar kroppens amningsstrategi
