Vad kan lemurer lära oss om åldersrelaterad inflammation? Den frågan har fått nytt bränsle efter en uppmärksammad studie från Duke University i USA. Forskare har undersökt två olika lemurarter – och deras resultat utmanar vår syn på åldrandets biologi, särskilt i den mänskliga kroppen.
Hos människor anses låggradig kronisk inflammation vara ett nästan oundvikligt inslag i åldrandet. Fenomenet, som kallas ”inflammaging”, kopplas till en rad sjukdomar, inklusive hjärt-kärlproblem, diabetes och demens. Men är detta verkligen en universell biologisk realitet?
Den nya studien tyder på att det inte behöver vara så. Lemurer är, liksom vi, primater och däggdjur, och deras biologi kan erbjuda viktiga insikter om hur kroppen – inklusive den mänskliga – fungerar under åldrandets gång.
Två arter, två livsstrategier
Studien fokuserade på ringsvanslemurer (Lemur catta) och sifakalemurer (Propithecus coquereli) som lever i fångenskap vid Duke Lemur Center. Dessa arter delar en avlägsen förfader med människan, vilket gör dem till värdefulla jämförelseobjekt i evolutionära studier.
Trots deras släktskap har de olika livsstrategier. Ringstjärtlemuren utvecklas snabbt och reproducerar sig tidigt, medan sifakan har en långsammare takt och längre reproduktiv livslängd. Forskarna ville veta om dessa skillnader i biologiskt åldrande också påverkar hur inflammation byggs upp i kroppen – och vad det i förlängningen kan lära oss om människokroppen.
Det faktum att nära släktingar till människan kan åldras utan att visa tecken på kronisk inflammation väcker nya frågor om vad som verkligen driver inflammaging.
Hur fungerar inflammation i den mänskliga kroppen?
Inflammation är en grundläggande försvarsmekanism som aktiveras vid infektion eller vävnadsskada. Men med åldern kan immunförsvaret bli kroniskt aktiverat på låg nivå – något som i stället skadar kroppen. Detta tillstånd, åldersrelaterad inflammation, är centralt i begreppet inflammaging.
Forskarna ville inte bara kartlägga om inflammation ökade med åldern, utan även utveckla skonsamma metoder för att mäta inflammation i kroppen hos primater.
Hur mäter man inflammation i kroppen?
Teamet använde urinprover för att mäta nivåerna av neopterin (en markör för inflammation) och två ämnen kopplade till oxidativ stress: 8-isoprostane och 8-OHdG. Oxidativ stress uppstår när reaktiva syreföreningar skadar celler – ett fenomen som också kopplats till åldrande och sjukdom, både hos djur och människor.
Resultatet förvånade forskarna. Ingen av arterna visade någon tydlig ökning av inflammation eller oxidativ stress med stigande ålder. Tvärtom noterades en svag minskning av inflammationsnivåerna hos äldre ringstjärtlemurer.
Upptäckten sätter frågetecken kring en av åldrandets mest etablerade sanningar: att inflammation i kroppen oundvikligen ökar med åldern. Lemurerna verkar trotsa denna utveckling – och det kan få betydelse även för människans framtida hälsa.
Undantag från inflammaging
Fynden motsäger den allmänt vedertagna bilden av att åldrande alltid innebär mer inflammation. Primaterna som studerades verkar undvika den form av åldersrelaterad inflammation som människor ofta drabbas av. Det antyder att inflammaging inte är en ofrånkomlig konsekvens av att bli äldre – utan något som påverkas av miljö, livsstil eller andra yttre faktorer.
– Vi trodde att vi skulle se ökande inflammation med åldern, särskilt hos den art som åldras snabbare. Men resultaten visade motsatsen, säger Elaine Guevara, studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Biologiskt åldrande och miljö
Människans inflammaging kan till stor del vara kopplad till yttre faktorer som dålig kost, fysisk inaktivitet, stress och föroreningar. Lemurer i fångenskap lever skyddade liv, fria från rovdjur, smittämnen och undernäring. Just därför vill forskarna nu undersöka hur vilda lemurer åldras i sin naturliga miljö – och om inflammationen i deras kroppar påverkas annorlunda.
– Åldrandet ser olika ut i fångenskap och i det vilda. Det är en viktig nyckel till att förstå vad som är inneboende biologi och vad som är miljöpåverkan, säger Guevara.
En ny väg till friskt åldrande?
I takt med att världens befolkning åldras ökar behovet av kunskap om hur man kan bromsa eller mildra de negativa effekterna av åldrande. Om lemurer klarar sig undan inflammaging – vad kan då vi människor lära av dem?
Studien antyder att det finns andra biologiska vägar till ett friskt åldrande. Genom att förstå vad som skyddar vissa arter från kronisk inflammation kan vi kanske utveckla strategier för att minska risken för åldersrelaterade sjukdomar – även i den mänskliga kroppen.
Fakta: Inflammaging och lemurer
Vad är inflammaging?
En låggradig, kronisk inflammation som ökar med åldern och kan bidra till hjärt-kärlsjukdom, diabetes och andra åldersrelaterade sjukdomar.
Vad visade studien?
Ingen av de två studerade lemurarterna visade någon ökning av inflammation eller oxidativ stress med åldern – snarare tvärtom.
Hur mättes inflammationen?
Forskarna analyserade urinprover och letade efter biomarkörer som neopterin samt markörer för oxidativ stress.
Varför är lemurarter relevanta för människan?
Lemurerna är primater och delar evolutionär bakgrund med oss. De kan ge viktiga ledtrådar om åldrandets biologi.
Vad blir nästa steg?
Att undersöka hur vilda lemurarter åldras för att förstå hur miljö och livsstil påverkar inflammation.
Läs mer:
- Vad är hälsosamt åldrande? Hundraåringarna i Cilento kan ha svaret
- Växtbaserad mat kan förlänga livet – ny forskning visar kraften i växtämnen
- Vitamin D kan bromsa biologiskt åldrande, visar ny studie
- Ny studie avslöjar två oväntade vändpunkter i åldrandeprocessen
Publikation
Elaine E. Guevara, Nicholas M. Grebe, Richard R. Lawler, Anne Crowley, Savannah Lo, Elise N. Paietta, Janet L. Huebner, Virginia B. Kraus, Christine M. Drea. Comparison of age-related inflammation and oxidative stress in two lemur species. Journal of Comparative Physiology B, 2025; DOI: 10.1007/s00360-025-01619-y
