Hur fick människan sin unika alkoholtolerans? En ny studie pekar på fallfrukt – och ett beteende som kan gå tio miljoner år tillbaka i tiden.
Att schimpanser äter frukt från marken är välkänt. Men den fallfrukt som plockas är ofta övermogen och har börjat jäsa – vilket betyder att den innehåller alkohol.
Nu föreslår forskare vid Dartmouth College och University of St Andrews termen scrumping. Ordet introduceras i tidskriften BioScience och används för att beskriva ett beteende som kan ha påverkat både vår alkoholtolerans och människans utveckling.
– Om vi inte skiljer mellan frukt i träden och frukt på marken riskerar vi att missa ett viktigt beteende, säger Nathaniel Dominy, professor i antropologi och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Från fallfrukt till genetisk anpassning
Att äta eller plocka fallfrukt var sannolikt inte bara riskfritt – det kan också ha gett en evolutionär fördel. En genetisk studie från 2015 visar att den senaste gemensamma förfadern till människor och afrikanska apor utvecklade en mutation i enzymet ADH4 som gjorde nedbrytningen av alkohol upp till fyrtio gånger effektivare.
Denna förändring tros ha inträffat för omkring tio miljoner år sedan, långt innan människor började framställa alkoholhaltiga drycker. Forskarna menar att just scrumping, alltså att plocka fallfrukt, kan ha varit drivkraften. Apor som tålde små mängder alkohol fick tillgång till en energirik resurs som andra arter undvek – ett exempel på en möjlig genetisk anpassning som format vår art.
– Det är en fascinerande tanke, men tidigare hade vi inte data för att testa hypotesen, säger Dominy.
– Det har inte varit på vår radar.
En säkrare väg till kalorier
För stora apor var klättring en riskfylld strategi. Ett fall från tio meter kunde kosta livet. När marken i stället var täckt av näringsrik fallfrukt blev valet enkelt: håll dig kvar på backen och ät dig mätt utan risk.
Forskarna spekulerar i att denna strategi kan ha bidragit till en gradvis förändring mot mer marklevande beteenden, vilket i förlängningen kan ha påverkat människans evolution.
– En fallolycka från tio meters höjd kan få dödliga konsekvenser. Om man kunde undvika det genom att äta från marken var det en stor fördel, säger Luke Fannin, medförfattare till studien.
Hur vanligt är scrumping?
För att ta reda på hur utbrett beteendet är analyserade forskarna fältdata från orangutanger, schimpanser och gorillor. Resultatet var tydligt: schimpanser och gorillor – de stora apor som lever i Afrika – scrumpar regelbundet. Orangutanger däremot gör det nästan aldrig. Skillnaden stämmer med genetiska data: hos orangutanger är enzymet för alkoholnedbrytning betydligt mindre effektivt än hos människor och deras afrikanska släktingar.
Hur mycket alkohol handlar det om?
Schimpanser äter i genomsnitt omkring 4,5 kilo frukt per dag. Om en del av denna frukt är övermogen och jäst innebär det ett regelbundet, om än lågt, alkoholintag. Forskarna menar att denna exponering kan ha bidragit till vår alkoholtolerans under miljontals år.
– Nästa steg är att mäta fermentationsnivåerna i frukt på marken jämfört med frukt i träden, säger Dominy.
– På så sätt kan vi uppskatta den faktiska konsumtionen.
Från evolution till kultur
Forskarnas hypotes om scrumping ger en biologisk förklaring till en kulturell praktik som i dag är global: gemensamt drickande. Alkohol har genom historien haft en central plats i sociala sammanhang – från antikens symposier och nordiska gillen till dagens middagar och högtider.
– En grundläggande del av vår relation till alkohol är att vi ofta dricker tillsammans – oavsett om det är ett glas med vänner eller en stor fest, säger Catherine Hobaiter, professor i psykologi och neurovetenskap vid St Andrews.
– Nästa steg är att undersöka om delad konsumtion av fallfrukt också påverkar sociala relationer hos andra apor.
Att alkohol dessutom blivit ett centralt motiv i konst, litteratur och musik visar hur ett biologiskt arv kan omvandlas till kulturella uttryck. Därmed ger forskningen inte bara insikter om människans evolution – utan också om varför alkohol fått en så framträdande roll i våra samhällen.
Varför spelar ett ord roll?
Språk formar vetenskap. Tidigare har forskare sällan skiljt på frukt från mark och frukt från träd, vilket gjort det svårt att analysera fenomenet. Genom att införa termen scrumping blir beteendet synligt – och därmed möjligt att studera i ett större sammanhang.
– Om ordet är användbart kommer det att etableras, säger Dominy.
– Det är ett slags naturligt urval – även för språk.
FAQ – Vanliga frågor om scrumping och alkoholtolerans
Vad är scrumping?
Scrumping är ett nytt forskningsbegrepp för apors vana att äta fallfrukt som ofta är övermogen och fermenterad.
Varför kallas det scrumping?
Begreppet kommer från engelskans ”scrump”, med rötter i lågtyskans ”schrimpen” (skrumpen). Det används också i ordet ”scrumpy” för stark cider i England.
Har scrumping påverkat människans utveckling?
Forskare tror att vanan att äta fallfrukt kan ha lett till en genetisk anpassning som förbättrade förmågan att bryta ner alkohol för cirka tio miljoner år sedan.
Hur mycket alkohol får apor i sig från fallfrukt?
Exakta nivåer är ännu inte uppmätta, men forskarna uppskattar att schimpanser som äter 4,5 kilo frukt om dagen får i sig små men regelbundna mängder alkohol.
Har detta något med vår alkoholkultur att göra?
Studien antyder att sociala vanor kring mat kan ha börjat vid delning av fallfrukt, vilket i förlängningen kan ha påverkat våra dryckesritualer.
Publikation
Nathaniel J Dominy, Luke D Fannin, Erin R Vogel, Martha M Robbins, Catherine Hobaiter. Fermented fruits: scrumping, sharing, and the origin of feasting. BioScience, 2025; DOI: 10.1093/biosci/biaf102
Läs mer:
