En europeisk forskargrupp har för första gången undersökt mikrobiomet i mer än 2 500 olika livsmedel. Denna nya information kan hjälpa till att bättre urskilja fördelaktiga och skadliga mikrober, samt att höja kvaliteten och säkerheten hos de livsmedelsprodukter vi redan använder. Forskningen visar också hur mikrobiomet i livsmedlen påverkar vårt egna tarmmikrobiom och vår allmänna hälsa.
Har du någonsin funderat över varför smörgåsen med avokado och camembert du åt igår var så god? Eller varför granolan med kefir, banan och fröer var så smakrik? Tro det eller ej, men mikrober i maten spelar faktiskt en avgörande roll för både vår hälsa och för smaken och konsistensen på de livsmedel vi äter. Det kan tyckas ganska uppenbart i fallet med ost och kefir, men betydligt mindre övertygande när det kommer till avokado, frukter och frön.
Trots att vi vet att mikroskopiska organismer – i synnerhet bakterier – är nödvändiga för vår hälsa, har vi hittills känt till mycket lite om dem. Fram till nu.
ANNONS FÖR LEXLY
En ny karta över livsmedelsmikrobiomet
För första gången har ett internationellt forskarteam kartlagt mikrobiomet för över 2 500 livsmedel från 50 olika länder. Forskarna har i sin forskning identifierat nästan 11 000 mikrobarter, varav hälften tidigare varit helt okända.
Till en av de viktigaste upptäckterna som kommit fram genom kartläggningen hör hur livsmedelsmikrobiomet kan påverka vårt eget tarmmikrobiom. Forskarna fann i sin studie att tre procent av vuxnas tarmmikrobiom kommer från maten vi äter, medan denna andel hos spädbarn ligger på hela 56 procent. Att procentsatsen är så hög för spädbarn kan bero på att mikroorganismer överförs från modern under amning, snarare än att det är direkt kopplat till matintaget.
Vad är livsmedelsmikrobiom?
ANNONS FÖR MATHEM
Vårt eget mikrobiom består av miljarder mikroorganismer, varav de flesta finns i tarmen. På samma sätt har varje livsmedel sitt eget mikrobiom – dvs en samling mikrober som finns i det specifika livsmedlet. I vissa livsmedel är dessa mikrober välkända, som i t. ex. jäst i bröd och öl eller mögelsvampar från släktet Penicillium, som ger Camembert och Brie sina krämiga inre och karaktäristiska vita ytor.
Trots att vi känner till dessa exempel, är de flesta mikrober i maten dock fortfarande okända. För att råda bot på detta har forskarna bakom denna nya studie skapat en omfattande atlas över livsmedelsmikrobiomet, som katalogiserar mer än 2 500 produkter, inklusive mejeriprodukter, fermenterade drycker, kött, grönsaker, frukt och fisk. Några av de analyserade produkterna är yoghurt, salami, pickles, oliver och kombucha.
ANNONS FÖR WELLOBE
Nya mikrobarter och deras inverkan på maten
Genom sina analyser lyckades forskarna upptäcka nya mikrobarter i nästan alla livsmedelskategorier. Bara en liten andel visade sig vara skadliga, däribland E. coli eller Staphylococcus aureus, medan de flesta mikrober hade neutrala eller positiva effekter på maten. Värt att komma ihåg är dock att även om vissa mikroorganismer inte i sig är farliga, kan de ha en negativ inverkan på smaken eller livsmedlens hållbarhet.
Denna nya studie är den största undersökningen på mikrober i livsmedel som hittills genomförts, enligt Nicola Segata, en av huvudförfattarna till studien och professor i beräkningsmikrobiologi vid universitetet i Trento och det europeiska cancerinstitutet i Milano. Segata förklarar i ett pressmeddelande att forskarna nu kan använda denna nya kunskap för att bättre förstå sambanden mellan livsmedelskvalitet, hållbarhet och säkerhet, och de mikrober som finns i maten.
Mikrober i maten och hälsa
De mikrober vi får i oss genom den mat vi äter interagerar med vårt eget tarmmikrobiom, och dessa interaktioner kan påverka vår hälsa på olika sätt. De flesta mikrober stannar i tarmen i några veckor, medan vissa andra kan bli mer permanenta medlemmar i mikrobiomet. Enligt studien är alltså tre procent av vuxnas tarmmikrobiom direkt kopplade till mikrober vi fått i oss via i maten, medan samma siffra för spädbarn ligger på 56 procent. Det är med andra ord tydligt att livsmedlens mikrobiom spelar en viktig roll för vårt eget mikrobiom och hälsa.
Segata betonar att även om tre procent kanske framstår som en liten andel, kan dessa mikrober ha stor betydelse för kroppens funktion. Med denna nya databas kan forskarna nu börja göra storskaliga studier på hur mikrober i maten påverkar vår hälsa.
ANNONS FÖR ASTRO SWEDEN
Fynden, som publicerades i tidskriften Cell tidigare i år, understryker vikten av att äta hälsosamma livsmedel – särskilt fullkorn, frukt, grönsaker, nötter och fermenterade produkter – för att stödja och stärka vårt mikrobiom och därmed vår hälsa.
En öppen resurs för framtiden
Databasen med livsmedelsmikrobiom är en öppen resurs, vilket innebär att forskare och livsmedelsindustrin nu kan använda den för att utveckla hälsosammare livsmedelsprodukter och förbättra säkerhetsstandarder inom livsmedelsbranschen. Forskarna hoppas att detta arbete kommer att leda till en bättre förståelse för hur maten vi äter kan påverka både vår hälsa och livsmedelsproduktion på ett hållbart sätt.
Fakta. Människans mikrobiom
Det mänskliga mikrobiomet består av de mikroorganismer (bakterier, svampar, virus) som lever i och på vår kropp, främst i tarmen. Mikroorganismerna spelar en central roll för bland annat matsmältning, immunförsvar, produktion av vitaminer och skydd mot skadliga bakterier. Flera faktorer, såsom kost, antibiotikaanvändning, stress och miljö, kan påverka mikrobiomets sammansättning och funktion. Ett balanserat mikrobiom är avgörande för god hälsa, medan en obalans har kopplats till olika sjukdomar, som IBS, fetma och psykiska störningar.
Publikation
Carlino, Niccolò et al. “Unexplored microbial diversity from 2,500 food metagenomes and links with the human microbiome.” Cell, S0092-8674(24)00833-X. 16 Aug. 2024, doi:10.1016/j.cell.2024.07.039
ANNONS FÖR NEXTORY SE
Lär fler nyheter om mage och tarm här.
