Kan maten vi äter öka ämnesomsättningen? Ny musstudie visar köldliknande effekt

Senast uppdaterad den 13 mars, 2026 av Mikroskop redaktion

Kan kosten öka ämnesomsättningen utan att kroppen utsätts för kyla? Det är frågan bakom en ny studie från Syddansk Universitet, där forskare visar att en särskild diet hos möss kan utlösa en köldliknande ökning av energiförbrukningen. Fynden är intressanta i jakten på nya sätt att behandla övervikt och fetma, eftersom de pekar på en möjlig väg att påverka kroppens värmeproduktion och energibalans utan att någon faktiskt behöver frysa.

Forskarnas idé: att öka ämnesomsättningen genom att minska två aminosyror

Att utsätta sig för kyla är ett välkänt sätt att öka kroppens energiförbrukning, eftersom kroppen då måste producera mer värme för att hålla temperaturen uppe. Just därför har många forskare försökt hitta sätt att aktivera samma system utan att människor faktiskt behöver frysa. I den nya studien valde forskarna att testa en annan väg: om kosten i sig kan få kroppen att reagera som om det vore kallt.

De riktade in sig på de svavelhaltiga aminosyrorna metionin och cystein, som finns i relativt höga halter i animaliska livsmedel som kött, ägg och mejeriprodukter. I försöket fick hanmöss under sju dagar äta en kost med lågt innehåll av dessa aminosyror. Resultaten publicerades i eLife som en reviewed preprint, alltså en öppet granskad förpublicering.

Enligt universitetets pressmaterial började mössen på den aminosyrafattiga kosten förbruka mer energi än kontrollgruppen. Forskarna såg också att dessa möss åt lika mycket som kontrollmössen och inte rörde sig mer eller mindre. Den ökade energiförbrukningen verkade alltså inte bero på förändrat matintag eller ökad aktivitet, utan på ökad värmeproduktion. Pressmeddelandet beskriver detta som ungefär 20 procents högre termogenes.

Kan kosten få kroppen att bränna mer energi?

Det är just frågan om kosten kan få kroppen att öka ämnesomsättningen som gör studien intressant. Forskarna jämförde den kostutlösta effekten med köldexponering och såg att viktnedgången hos möss på dieten låg nära den som sågs vid köldexponering. I den vetenskapliga artikeln sammanfattas resultaten mer försiktigt: metioninrestriktion beskrivs som en verklig stimulans för dietinducerad termogenes, men effekterna varierade mellan olika vävnader.

Det betyder att studien ger stöd för att kosten kan påverka kroppens energiförbrukning hos möss, men inte att man redan har visat en färdig metod för människor. Om samma effekt gäller även hos oss återstår att visa.

Beige fett ser ut att spela en viktig roll

Forskarna ville också ta reda på var i kroppen den ökade energiförbrukningen uppstod. Resultaten pekade mot fettväv under huden, där så kallat beige fett kan aktiveras. Det är en typ av fett som kan börja förbruka energi och producera värme, ungefär som när kroppen utsätts för kyla. Däremot reagerade inte alla fettdepåer på samma sätt, vilket tyder på att vissa delar av kroppsfettet är mer känsliga än andra.

Det är intressant eftersom kroppsfett inte bara fungerar som ett passivt energilager. Brunt fett är specialiserat på att producera värme, medan beige fett kan uppstå i vit fettväv och börja fungera mer som värmealstrande fett under vissa förhållanden, till exempel vid kyla. Därför passar resultaten in i ett större forskningsfält om hur kroppen reglerar energibalans och temperatur.

Därför väcker metionin och cystein så mycket intresse

Att just metionin och cystein hamnade i centrum för forskarna är ingen slump. Tidigare forskning har kopplat begränsning av dessa aminosyror till förändrad metabolism, och i den nya studien jämfördes den effekten direkt med kyla i flera metaboliskt aktiva vävnader, bland annat lever, brun fettväv och olika typer av vit fettväv. Resultaten ger en mer detaljerad bild av hur diet och kyla påverkar olika vävnader.

Samtidigt är det viktigt att inte dra för långtgående slutsatser. Studien visar inte att människor automatiskt får samma effekt av att äta mindre animaliskt protein, och den visar inte heller att en viss diet kan ersätta etablerad behandling av övervikt och fetma. Forskarna själva säger att resultaten ännu inte har testats i människor.

Vad betyder resultaten för människor?

Det mest korrekta sättet att sammanfatta studien är att en särskild kost hos hanmöss ökade energiförbrukningen och gav en köldliknande respons i vissa fettvävnader. Det är lovande ur ett forskningsperspektiv, men ännu inte ett underlag för säkra råd till människor. Frågan nu är om framtida studier kan visa liknande effekter i kliniska försök och om en sådan strategi i så fall är säker på längre sikt.

För forskningen om övervikt och fetma är arbetet ändå intressant. Det antyder nämligen att maten inte bara påverkar hur mycket energi kroppen får i sig, utan också hur den använder energin. Och det är där studien blir som mest spännande: i samspelet mellan kost, värmeproduktion och fettvävnadens olika roller. Om framtida studier bekräftar resultaten hos människor kan det ge nya ledtrådar till hur kroppens egen energiförbrukning kan påverkas vid övervikt och fetma.

Publikation

Philip MM Ruppert, Aylin S Güller, Marcus Rosendal, Natasa Stanic, Jan-Wilhelm Kornfeld. Dietary sulfur amino acid restriction elicits a cold-like transcriptional response in inguinal but not epididymal white adipose tissue of male mice. eLife, 13 October 2025 DOI: 10.7554/eLife.108825.1