Allergiska reaktioner på huden, IBS och svår astma kan snart få en ny behandling. En nyupptäckt molekyl blockerar en viktig receptor i immunsystemet och kan i framtiden leda till läkemedel mot flera svårbehandlade tillstånd.
Premium Kaffebönor för alla smaker
Upptäck de bästa kaffesorterna från Coffee Friend – perfekt för morgonen eller eftermiddagskaffet.
Vi är många som kliat oss i ilska efter ett myggbett – ett klassiskt exempel på en lokal immunreaktion. När en mygga sticker, injiceras saliv i huden. Kroppen reagerar direkt. Immunceller, särskilt de så kallade mastcellerna, aktiveras och släpper ut inflammatoriska ämnen. Resultatet blir svullnad, rodnad och intensiv klåda.
I normala fall är denna reaktion harmlös och går snabbt över. Men hos vissa människor kan en liknande aktivering leda till allvarliga och långvariga tillstånd. Mastceller är nämligen inte bara inblandade i akuta allergier – de spelar också en central roll i kroniska sjukdomar som astma, atopiskt eksem, nässelutslag, vissa former av migrän och IBS.
Det stora problemet är att dessa reaktioner är svåra att dämpa utan att påverka resten av immunförsvaret. Här kommer den nya tyska forskningen in i bilden.
ANNONS FÖR MEDS
Har du besvär som kan bero på allergi eller matintolerans, men är osäker på vad som orsakar dem? GetTesteds kombinationstest passar dig som vill få en heltäckande bild av dina reaktioner. Med analys av hela 78 olika ämnen får du inte bara svar om vanliga livsmedel – testet inkluderar också allergener som mögel, pälsdjur (hund, katt, häst), kvalster och mycket mer.
Mastceller bakom allergiska reaktioner på huden
Christa Müller, professor i farmaceutisk kemi vid universitetet i Bonn, har under många år studerat mastcellernas biologi. För drygt ett decennium sedan började hennes forskargrupp intressera sig för en receptor med det kryptiska namnet MRGPRX2, som finns på mastcellernas yta.
– Vi upptäckte att denna receptor fungerar som en slags strömbrytare för inflammation. När den aktiveras frisätter cellen en kaskad av signalsubstanser som orsakar lokal svullnad, klåda eller till och med livshotande reaktioner, förklarar Müller i ett pressmeddelande.
Det unika med MRGPRX2 är att den inte aktiveras av antikroppar – till skillnad från de mer kända allergireaktionerna. Den svarar också på vissa läkemedel, neuropeptider och andra signalmolekyler, vilket gör den extra intressant för forskning på tillstånd där allergitest inte visar något – men där symtomen ändå är påtagliga.
Receptorn har på senare år uppmärksammats som en nyckelfaktor bakom många allergiska reaktioner på huden, särskilt de som inte kan förklaras med IgE-antikroppar. Den kopplas till tillstånd som kronisk urtikaria (nässelutslag), kontaktreaktioner och inflammatoriska hudsjukdomar.
Jakten på en blockerare
Nästa steg för forskarna blev att försöka hitta ett ämne som kunde blockera denna receptor. I sin ägo hade Müllers laboratorium ett bibliotek med över 40 000 kemiska föreningar. Bland dessa fanns flera molekyler som tidigare visat förmåga att binda till liknande receptorer.
För att hitta rätt kandidat tog forskarna fram ett unikt test: de använde celler som började lysa när MRGPRX2 aktiverades. Genom att tillsätta olika ämnen och se vilka som ”släckte lampan” kunde de effektivt identifiera möjliga blockare.
Och det fungerade. En molekyl stack ut som särskilt lovande. Den kunde binda till receptorn och hindra att mastcellen aktiverades. Genom kemisk modifiering förbättrades molekylens stabilitet och effekt, så att den kunde fungera även i extremt låga doser.
– Vi såg att ämnet kunde förhindra svåra allergiska reaktioner hos möss, säger doktoranden Ghazl Al Hamwi, försteförfattare till studien.
ANNONS FÖR MEDS
Nasaleze är ett naturligt cellulosapulver som sprayas i näsan, där det snabbt bildar en geléliknande hinna på slemhinnan. Denna barriär fångar upp allergener som pollen, pälsdjur, damm och kvalster – innan de hinner trigga en allergisk reaktion.
Effekten märks inom några minuter och varar i upp till 6–8 timmar. Produkten innehåller naturliga ingredienser och kan användas från 18 månaders ålder. Ett alternativ för dig som vill förebygga allergisymtom utan antihistaminer.
Mänskliga celler nästa steg
För att gå vidare från djurmodeller samarbetade forskarna med Charité-sjukhuset i Berlin, ett av Europas ledande forskningssjukhus. Där lyckades man isolera mänskliga mastceller i laboratoriemiljö. Resultaten visade att molekylen också kunde blockera MRGPRX2 i mänskliga celler – utan att påverka andra receptorer.
Just denna selektivitet är central för att minska biverkningar, ett problem som länge plågat läkemedel mot inflammation.
– Vi har i princip en molekyl som fungerar som en precisionsnyckel – den passar bara i ett enda lås, säger Müller.
Läkemedelskandidat med bred potential
Det aktiva ämnet har nu genomgått ytterligare optimering för att få längre varaktighet i kroppen och bättre effekt. Forskarna betonar dock att det fortfarande återstår viktiga steg innan molekylen kan bli ett godkänt läkemedel. Kliniska studier på människa krävs, och det är först då man vet hur ämnet fungerar i verkliga sjukdomstillstånd.
Men potentialen är stor.
Ett läkemedel som blockerar MRGPRX2 skulle kunna lindra eller förhindra:
- Kronisk klåda och nässelutslag
- Svår astma och atopiskt eksem
- Migrän kopplad till neuroinflammation
- Irritabel tarm med inflammatorisk komponent
- Anafylaktisk chock vid läkemedelsreaktioner
Det senare är särskilt viktigt – varje år dör människor av svåra allergiska reaktioner som kan uppstå redan vid första dosen av ett läkemedel.
– Om vi kan förebygga det genom att blockera MRGPRX2, då kan vi rädda liv, säger Christa Müller.
Fakta: Vad är MRGPRX2?
MRGPRX2 (Mas-Related G-Protein Coupled Receptor X2) är en receptor som finns på ytan av vissa immunceller, framför allt mastceller. Den spelar en central roll i en typ av icke-allergisk inflammation. Receptorn kan aktiveras av ämnen som inte upptäcks i vanliga allergitester, till exempel vissa läkemedel, peptider och kroppsegna signalmolekyler. Vid aktivering frisätter mastcellen histamin och andra inflammatoriska ämnen. MRGPRX2 har på senare år fått stor uppmärksamhet som möjlig måltavla för läkemedel mot astma, klåda och allergiska reaktioner på huden.
Observera: Forskningen är i preklinisk fas
Den aktiva substansen som beskrivs i denna artikel har hittills endast testats i laboratoriemiljö och i djurmodeller. Även om resultaten är lovande återstår flera steg innan molekylen kan bli ett godkänt läkemedel. Kliniska prövningar på människa krävs för att fastställa säkerhet, effekt och lämplig dosering. Det kommer därmed att dröja flera år innan eventuell behandling kan nå patienter.
Publikation
Ghazl Al Hamwi, Mohamad Wessam Alnouri, Sven Verdonck, Piotr Leonczak, Shaswati Chaki, Stefan Frischbutter, Pavel Kolkhir, Michaela Matthey, Constantin Kopp, Marek Bednarski, Yvonne K. Riedel, Daniel Marx, Sophie Clemens, Vigneshwaran Namasivayam, Susanne Gattner, Dominik Thimm, Katharina Sylvester, Katharina Wolf, Andreas E. Kremer, Steven De Jonghe, Daniela Wenzel, Magdalena Kotańska, Hydar Ali, Piet Herdewijn, Christa E. Müller. Subnanomolar MAS-related G protein-coupled receptor-X2/B2 antagonists with efficacy in human mast cells and disease models. Signal Transduction and Targeted Therapy, 2025; 10 (1) DOI: 10.1038/s41392-025-02209-8
Här kan du ta del av mer forskning kopplat till allergi.
