En ny studie visar att personer som dricker mycket alkohol löper större risk att utveckla hjärnskador i form av förändringar i hjärnans små blodkärl. Dessa skador är kopplade till nedsatt minnesförmåga och kognition – och kan finnas kvar även efter att alkoholkonsumtionen har upphört.
Att dricka alkohol i stora mängder kan vara skadligt för hjärnans hälsa – även långt efter att man slutat. En ny studie, publicerad i Neurology, visar att personer som konsumerar åtta eller fler alkoholhaltiga drycker per vecka löper en ökad risk att utveckla skador på hjärnans små blodkärl. Dessa kärlskador är i sin tur kopplade till försämrat minne och nedsatt kognitiv funktion.
Studien fokuserar på tillståndet hyalin arterioloskleros, där små blodkärl i hjärnan blir tjockare, stelare och trängre. När blodflödet till hjärnan försämras kan det på sikt leda till att vävnaden skadas. Dessa skador kan ses som lesioner – små förändringar i hjärnvävnaden – vilka i tidigare forskning kopplats till kognitiva nedsättningar och hjärnskador.
ANNONS FÖR LEXLY
– Vår studie visar att hög alkoholkonsumtion påverkar hjärnans kärlstruktur på ett sätt som kan leda till bestående kognitiva problem, säger Alberto Fernando Oliveira Justo, forskare vid São Paulos universitetssjukhus och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Omfattande material från hjärnobduktioner
Studien omfattade 1 781 personer som efter sin död, vid en genomsnittlig ålder av 75 år, genomgått hjärnobduktion. Forskarna analyserade hjärnvävnaden för att identifiera bland annat hyalin arterioloskleros samt förekomsten av så kallat ”tau-trassel” – en ansamling av ett protein som lagras upp i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
Fakta. ”Tau-trassel” och demens
”Tau-trassel” är ansamlingar av ett protein som kallas tau i hjärnans nervceller. Dessa trassel uppstår vid neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och är ett tydligt tecken på cellskador. När tau-proteinet samlas i nervcellerna, leder det till att cellerna blir skadade och så småningom dör. Detta orsakar nedsatt kognition och minnesförlust, vilket är vanliga symptom vid demens.
ANNONS FÖR MATHEM
Information om deltagarnas alkoholkonsumtion inhämtades från anhöriga. Utifrån dessa uppgifter delades deltagarna in i fyra grupper: de som aldrig druckit alkohol, de som drack måttligt (högst sju standardglas per vecka), de som var storkonsumenter (åtta eller fler glas per vecka), samt de som tidigare varit storkonsumenter men därefter slutat. Ett standardglas definierades som 14 gram alkohol, motsvarande ungefär ett glas vin (150 ml), en liten öl (350 ml) eller en liten mängd sprit (45 ml).
Ökad risk för hjärnskador och Alzheimersrelaterade förändringar
Resultaten visade att kärlskador i hjärnan förekom i ungefär 40 procent av fallen bland personer som aldrig druckit alkohol. Andelen var något högre bland måttliga och nuvarande storkonsumenter, och allra högst bland tidigare storkonsumenter, där ungefär hälften uppvisade sådana förändringar.
ANNONS FÖR WELLOBE
Efter justering för faktorer som ålder, rökning och fysisk aktivitet, visade analysen att risken för kärlrelaterade hjärnförändringar var 133 procent högre hos storkonsumenter jämfört med dem som aldrig druckit alkohol. Bland tidigare storkonsumenter var risken 89 procent högre, och bland måttliga konsumenter 60 procent högre.
Forskarna fann också att både nuvarande och tidigare storkonsumenter hade förhöjd sannolikhet att utveckla tau-trassel – med 41 respektive 31 procents ökad risk jämfört med personer som aldrig druckit. Tidigare storkonsumtion av alkohol var dessutom kopplad till en lägre andel hjärnvolym i förhållande till kroppsstorlek, samt nedsatt kognitiv förmåga.
Justo noterar att kognitiva nedsättningar främst kunde observeras hos dem som tidigare varit storkonsumenter – inte hos dem som fortfarande drack mycket alkohol.
Förtida död vanligt bland storkonsumenter
Utöver hjärnförändringar visade studien också att personer som druckit mycket alkohol under sitt liv i genomsnitt dog 13 år tidigare än dem som aldrig konsumerat alkohol.
ANNONS FÖR ASTRO SWEDEN
– Att vi ser både strukturella förändringar i hjärnan och en tydlig påverkan på livslängd är alarmerande. För folkhälsan är det viktigt att öka medvetenheten om de långsiktiga effekterna av hög alkoholkonsumtion, säger Justo.
En begränsning med studien är att deltagarna inte följdes under sin livstid. Det innebär att forskarna saknar data om hur alkoholkonsumtionen utvecklades över tid och hur de kognitiva funktionerna påverkades medan personerna levde. Studien baseras också på anhörigas uppgifter, vilket innebär en viss risk för felrapportering.
Studien finansierades av forskningsstiftelsen The São Paulo Research Foundation.
ANNONS FÖR NEXTORY SE
Publikation
Alberto Fernando Oliveira Justo et al. Association Between Alcohol Consumption, Cognitive Abilities, and Neuropathologic Changes A Population-Based Autopsy Study. Neurology, 2025.
Ta del av mer forskning relaterad till minne och hjärnan här.
