...
ANNONS FÖR COMPRICER

Ny studie: Kaloririk mat gör oss mindre sugna – men mer överviktiga

kaloririk mat

Trots det ständiga suget efter fet och kaloririk mat visar ny forskning från UC Berkeley att personer med fetma kan uppleva mindre njutning av att äta. Orsaken verkar vara ett ämne i hjärnan, neurotensin, som försvagas av långvarig konsumtion av kaloririk mat – men som också kan återställas.

I en tid då kaloririk mat är både billig, lättillgänglig och intensivt marknadsförd, har den vetenskapliga förklaringen till varför så många överäter ofta handlat om överaktiva belöningssystem. Tanken har varit att vår hjärna reagerar för starkt på chips, hamburgare och sötsaker – vilket driver oss att äta mer än vi behöver. Men ny forskning från University of California, Berkeley, visar att det snarare kan vara tvärtom: att ett långvarigt intag av kaloririk mat leder till att hjärnans belöningssystem slutar reagera. Resultatet blir att vi fortsätter äta – utan att känna samma njutning.

Förlorad matglädje

Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature, visar att överviktiga individer, liksom möss som under längre tid fått fettrik och kalorität kost, uppvisar nedsatt aktivitet i de delar av hjärnan som normalt förknippas med belöning. Forskarna identifierade särskilt ämnet neurotensin som en nyckelfaktor i denna process.

ANNONS FÖR LEXLY

Neurotensin är ett signalämne (peptid) som samverkar med dopaminsystemet – det nätverk i hjärnan som får oss att känna njutning och motivation. Vid långvarigt intag av kaloririk mat minskade neurotensinnivåerna markant hos mössen i studien, vilket i sin tur ledde till att dopaminet inte längre utlöste någon stark belöningskänsla.

– Det som är så intressant är att djuren fortsätter att äta, men mer av vana än av lust, säger Neta Gazit Shimoni, postdoktoral forskare och en av försteförfattarna till studien, i ett pressmeddelande.

Kaloririk mat dämpar lusten – men ökar ätandet

ANNONS FÖR MATHEM

I ett av försöken fick möss först äta en diet där 60 procent av kalorierna kom från fett – betydligt mer än i normal gnagarkost. Dessa möss gick snabbt upp i vikt. Men när de senare fick välja mellan olika energirika godsaker, som choklad, jordnötssmör och sylt, visade de mycket mindre intresse än kontrollgruppen. Möss som ätit en vanlig kost åt omedelbart upp godsakerna – medan de överviktiga verkade mer likgiltiga.

Fenomenet har rapporterats tidigare men aldrig förklarats. Nu visar forskarna bakom denna nya studie att det är den minskade halten av neurotensin som förändrar hur hjärnan reagerar på kaloririk mat.

ANNONS FÖR WELLOBE

– Neurotensin är länken mellan matintag och dopamin. När det ämnet försvagas slutar hjärnan belöna oss för att vi äter, säger Stephan Lammel, professor i neurovetenskap och studiens huvudförfattare.

Återställd balans gav viktminskning

Forskarna gick vidare och testade vad som händer om man återställer neurotensinnivåerna. När de bytte ut den fettrika kosten mot en mer balanserad diet i två veckor, ökade nivåerna av neurotensin igen. Mössen återfick både matlusten och en mer normal aptitreglering.

I ett annat använde forskarna optogenetik – en metod där hjärnceller kan styras med hjälp av ljus – för att testa hur belöningssystemet svarade. Senare återställde de neurotensinnivåerna genetiskt, vilket ledde till viktminskning, minskad ångest och normaliserat ätande.

– Det är paradoxalt: när njutningen återkommer blir det lättare att äta lagom. Det verkar som om hjärnan då kan säga ”nu räcker det”, säger Gazit Shimoni.

ANNONS FÖR ASTRO SWEDEN

Möjlig väg till framtida behandlingar

Resultaten ger ett nytt perspektiv på behandlingen av fetma. I stället för att bara dämpa aptiten, som läkemedel som Ozempic gör, kan en framtida strategi handla om att återställa hjärnans förmåga att känna belöning av kaloririk mat. Då kanske ätandet regleras mer naturligt.

Men neurotensin påverkar många delar av hjärnan, och att ge det direkt som läkemedel riskerar att ge upphov till oönskade biverkningar. Därför använder forskarna nu gensekvensering för att identifiera de exakta nervceller och gener som reglerar neurotensinet.

– Vi har nu hela den genetiska profilen för dessa celler, vilket gör det möjligt att utveckla mer riktade behandlingar, säger Lammel.

ANNONS FÖR NEXTORY SE

Forskargruppen planerar att undersöka neurotensins roll också i andra tillstånd – som vid ätstörningar, svält och typ 2-diabetes. Målet är att förstå hur belöningssystemet samspelar med aptit i olika sjukdomstillstånd.

Publikation

Neta Gazit Shimoni, Amanda J. Tose, Charlotte Seng, Yihan Jin, Tamás Lukacsovich, Hongbin Yang, Jeroen P. H. Verharen, Christine Liu, Michael Tanios, Eric Hu, Jonathan Read, Lilly W. Tang, Byung Kook Lim, Lin Tian, Csaba Földy, Stephan Lammel. Changes in neurotensin signalling drive hedonic devaluation in obesityNature, 2025; DOI: 10.1038/s41586-025-08748-y

Ta del av mer forskning om fetma här.

Dela det här:
Seraphinite AcceleratorOptimized by Seraphinite Accelerator
Turns on site high speed to be attractive for people and search engines.