Kostfibrer är välkända för sina positiva effekter på både magens funktion och tarmfloran, men ny forskning vid Örebro universitet har nu också visat hur fibrerna påverkar immunförsvaret på cellnivå. Genom att undersöka nedbrytningen av fibrer från vete och havre i tarmen, har forskarna upptäckt att dessa fibrer kan påverka immunförsvaret genom att aktivera eller hämma specifika receptorer på tarmens celler. Upptäckten kan på sikt öppna nya möjligheter för att använda kost som en behandlingsmetod för vissa tarmsjukdomar.
Kostfibrer är välkända för sina fördelar för både magen och tarmfloran. De hjälper till att stabilisera matsmältningen och fungerar som näring för de goda bakterierna i tarmarna. Victor Castro-Alves, forskare vid Örebro universitet, har dock intresserat sig för en annan aspekt – nämligen hur kostfibrer direkt påverkar tarmens celler och vårt immunförsvar.
I en ny studie har han och hans kollegor undersökt hur fibrer från vete och havre bryts ner i tjocktarmen och omvandlas till så kallade oligomerer, som förenklat kan beskrivas som sammanlänkade molekylstrukturer. Forskningen belyser hur dessa oligomerer påverkar tarmens celler, vilka är avgörande för immunförsvarets funktion.
ANNONS FÖR LEXLY
Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Carbohydrate Polymers.
Kostfibrer och deras påverkan på immunförsvaret
I studien undersökte forskarna hur fibrerna förändras under jäsning i en labbmiljö som efterliknar tjocktarmen. Resultaten visade att de små molekyler (oligomerer) som bildas när fibrerna bryts ner, antingen kan stimulera eller hämma specifika receptorer på cellerna. Detta tyder på att fibrerna inte bara fungerar som näring för tarmbakterier, utan även direkt påverkar immunförsvaret genom att interagera med tarmens celler.
ANNONS FÖR MATHEM
– Det var ett tidskrävande arbete eftersom vi metodiskt undersökte hur var och en av dessa unika molekylära strukturer reagerade med tarmens celler, säger Victor Castro-Alves, forskare i kemi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Vidare menar han att forskarna nu har en arbetsmetod som kan användas för att testa olika slags samband.
– Den kan till exempel användas för att förstå vad som sker hos patienter med tarmsjukdomar som IBS eller IBD. Kanske kan vi på sikt upptäcka hur vi kan använda mat för att minska symptomen vid dessa tillstånd? Det finns stor potential för oligomererna.
ANNONS FÖR WELLOBE
I projektet samlades även avföringsprov från deltagarna in i syfte att undersöka hur fibrer påverkar tarmfloran. Forskarna kunde då se att fibrerna hade en liknande effekt på tarmfloran hos alla deltagare, men också att det fanns individuella skillnader.
– Det är inte så förvånande eftersom alla har olika tarmbakterier och matsmältningsprocesser, förklarar Victor Castro-Alves.
Blue Muffin Study: Ett nästa steg i forskningen
Den tid det tar för maten att passera genom tarmen är också av betydelse och kan variera mellan 10 och 72 timmar. I nästa del av studien, kallad ”Blue Muffin Study”, kommer deltagarna att äta muffins beredda med kostfiber och färgade blå med livsmedelsfärg, och därefter lämna avföringsprover.
Örebroforskarna kommer sedan att noggrant analysera de blåfärgade avföringsproverna för att få djupare insikter i hur fibrer påverkar immunförsvaret och människors hälsa.
ANNONS FÖR ASTRO SWEDEN
Fakta. Vad är kostfibrer?
Kostfibrer är en typ av kolhydrat som inte bryts ner i kroppen utan passerar oförändrade genom mag- och tarmkanalen. De finns i livsmedel som frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, bönor och nötter. Kostfibrer spelar en viktig roll för matsmältningen genom att stabilisera magen och främja en hälsosam tarmflora, eftersom de fungerar som näring för de goda bakterierna i tarmen. De hjälper också till att förebygga förstoppning och öka tarmrörelserna, särskilt de olösliga fibrerna som finns i fullkornsprodukter och grönsaker.
Det finns två huvudtyper av kostfibrer: lösliga och olösliga. Lösliga fibrer, som finns i exempelvis havre, ärtor och frukt, kan binda vätska och bilda en geléliknande substans. Dessa fibrer bidrar till att reglera blodsockernivåerna och kan sänka kolesterolhalten. Olösliga fibrer, som finns i fullkorn och vissa grönsaker, hjälper till att öka tarmrörelserna och underlättar avföring.
Kostfibrer är kopplade till flera hälsofördelar, såsom minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, bättre blodsockerreglering, viktkontroll och ett starkt immunförsvar. För vuxna rekommenderas ett dagligt intag av cirka 25-35 gram kostfibrer, beroende på ålder och kön.
Nyare svensk forskning har också visat att kostfibrer kan påverka immunförsvaret direkt genom att bilda oligomerer i tarmen, vilka interagerar med tarmens celler och påverkar specifika receptorer. Denna effekt öppnar nya möjligheter för att använda kostfibrer i behandlingen av inflammatoriska tarmsjukdomar och andra hälsoproblem.
Publikation
Caroline de A. Guerreiro, Leandro A.D. Andrade, Cynthia Fernández-Lainez, Layanne N. Fraga, Gabriel López-Velázquez, Tatiana M. Marques, Samira B.R. Prado, Robert J. Brummer, João Roberto O. Nascimento, Victor Castro-Alves. Bioactive arabinoxylan oligomers via colonic fermentation and enzymatic catalysis: Evidence of interaction with toll-like receptors from in vitro, in silico and functional analysis. Carbohydrate Polymers, 2025. DOI: 10.1016/j.carbpol.2024.123175
Ta del av mer forskning inom nutrition här.
