Kan renare luft hemma påverka hur snabbt hjärnan arbetar? I en amerikansk studie blev personer över 40 snabbare på ett kognitivt test efter en månad med HEPA-filtrerad luft i hemmet. Fynden tyder på att bättre inomhusluft kan ha betydelse även för hjärnans funktion.
Luftföroreningar förknippas framför allt med sjukdomar i lungor och hjärta, men forskning har också pekat på samband mellan små luftburna partiklar och hjärnans funktion.
I en ny studie har forskare undersökt om renare inomhusluft kan påverka kognitiv förmåga. Studien, som publicerats i Scientific Reports, omfattade 119 personer mellan 30 och 74 år i Somerville i Massachusetts. Samtliga bodde inom 200 meter från större trafikleder och var därför relativt utsatta för trafikrelaterade luftföroreningar.
Forskarna placerade luftrenare med HEPA-filter i deltagarnas sovrum och vardagsrum. Under en månad användes de för att rena luften från små partiklar. Under en annan månad användes samma typ av luftrenare, men utan det renande filtret.
Mellan perioderna gjordes ett uppehåll på en månad. Ordningen lottades, så att vissa deltagare började med HEPA-filter och andra med placeboapparaten.
Testade mental flexibilitet
Före och efter försöksperioderna fick studiedeltagarna göra Trail Making Test, ett etablerat neuropsykologiskt test.
I en del av testet ska deltagaren så snabbt som möjligt koppla ihop siffror i rätt ordning. I en mer krävande del ska siffror och bokstäver kopplas ihop växelvis – exempelvis 1, A, 2, B och så vidare.
Den senare delen ställer större krav på exekutiva funktioner och mental flexibilitet, alltså förmågan att snabbt växla mellan olika uppgifter.
För hela gruppen gick det inte att se någon statistiskt säkerställd skillnad mellan perioden med HEPA-filter och perioden med placebofilter.
Bland dem som var 40 år eller äldre gick det däremot snabbare efter en månad med HEPA-filtrerad luft. De klarade den mer krävande delen av testet på i genomsnitt 54 sekunder, jämfört med 61,4 sekunder efter perioden med placebofilter – en skillnad på omkring 12 procent.
Bland de yngre syntes ingen motsvarande skillnad. På den enklare delen av testet var resultaten också i stort sett desamma med och utan HEPA-filter.
Halterna av PM2.5 sjönk
Forskarna mätte också luftkvaliteten i 19 av bostäderna.
När luftrenarna med HEPA-filter användes minskade halten av PM2.5 – partiklar med en diameter på högst 2,5 mikrometer – med omkring 52 procent. Halten ultrafina partiklar sjönk samtidigt med omkring 32 procent.
Luftreningen gav alltså en påtaglig minskning av mängden små partiklar i hemmen.
Hur det i sin tur skulle kunna påverka hjärnans funktion är inte klarlagt. Tidigare forskning har bland annat kopplat luftföroreningar till inflammation och förändringar i hjärnans vita substans, som är viktig för kommunikationen mellan olika delar av hjärnan.
Den nya studien undersökte inte vad som skulle kunna ligga bakom skillnaden i testresultaten.
Vad betyder resultaten för svenska förhållanden?
Luftföroreningarna i Sverige är generellt lägre än på många andra håll i världen. Under 2025 låg årsmedelvärdet för PM2.5 under både miljökvalitetsnormen och det svenska miljökvalitetsmålets nivå i samtliga tätorter där halterna mättes.
Samtidigt finns ingen känd nivå där luftföroreningar helt saknar negativa hälsoeffekter, enligt Naturvårdsverket.
Exponeringen varierar också inom landet. Vägtrafik, energiproduktion och vedeldning bidrar till partikelhalterna, medan framför allt södra Sverige påverkas av luftföroreningar som förs hit från andra delar av Europa.
Deltagarna i den amerikanska studien bodde nära större trafikleder, och resultaten går därför inte att direkt överföra till svenska förhållanden. Studien ger heller inget stöd för att luftrenare behövs generellt i svenska hem.
Det återstår också att ta reda på om en minskad exponering för luftburna partiklar kan påverka hjärnans funktion i miljöer med lägre föroreningsnivåer. Det kräver större studier och forskning i andra typer av miljöer.
Fyndet behöver bekräftas
Resultaten bör tolkas försiktigt. Den ursprungliga studien var framför allt utformad för att undersöka om luftrening kunde påverka blodtrycket. Samtidigt fick deltagarna göra tester av sin kognitiva förmåga. I den aktuella analysen låg fokus i stället på de kognitiva resultaten, där forskarna såg en skillnad bland personer över 40 år. Uppdelningen mellan personer under respektive över 40 år gjordes dock i efterhand.
Prestationen på det kognitiva test som användes, Trail Making Test, kan påverkas av övning. När samma person gör uppgiften flera gånger blir resultatet ofta bättre bara för att den känns mer bekant. En sådan inlärningseffekt sågs även i den här studien.
En styrka med studien är att varje deltagare fick prova både ett fungerande filter och en placeboapparat. Forskarna kunde därför jämföra varje person med sig själv.
Resultaten räcker dock inte för att säga att luftrenare generellt förbättrar hjärnans funktion. Däremot antyder de att minskad exponering för luftburna partiklar kan påverka vissa delar av den kognitiva förmågan hos personer som lever i miljöer med relativt mycket trafikföroreningar.
Större studier behövs för att se om fynden går att upprepa och om längre tids luftrening kan påverka hjärnans funktion.
Publikation
Nicholas Pellegrino, Misha Eliasziw, Richard Fortinsky, Hunter Gates, Doug Brugge. Effect of HEPA filtration air purifiers on cognitive function from a secondary outcome analysis of a pragmatic randomized crossover trial. Scientific Reports, 2026; 16 (1) DOI: 10.1038/s41598-026-48063-8
Du kanske också gillar
