Statiner används för att skydda mot hjärtinfarkt och stroke. Men för personer som är 70 år eller äldre har kunskapen om förebyggande behandling varit mer begränsad. Nu visar en stor australisk studie att statinläkemedlet atorvastatin kan förebygga allvarliga hjärt–kärlhändelser hos äldre utan känd hjärt–kärlsjukdom, diabetes eller demens.
Statiner är den vanligaste typen av läkemedel mot höga blodfetter. De minskar leverns produktion av kolesterol och sänker på så sätt framför allt LDL-kolesterolet i blodet. När nivån sjunker bromsas utvecklingen av åderförfettning, vilket i sin tur minskar risken för hjärtinfarkt och stroke.
För personer som redan har hjärt–kärlsjukdom är nyttan väl belagd. Statiner används också förebyggande hos många med diabetes, ärftligt höga blodfetter eller andra faktorer som innebär en förhöjd risk. Osäkerheten har varit större när behandlingen ges till äldre som inte har någon känd hjärt–kärlsjukdom – det som kallas primärprevention.
Risken för hjärt–kärlsjukdom ökar med åldern. Samtidigt har äldre varit underrepresenterade i många av de studier som ligger till grund för dagens behandling. Många tar också flera läkemedel och kan vara känsligare för biverkningar. Nyttan behöver därför vägas mot nackdelarna för varje person.
Den australiska STAREE-studien, som har publicerats i New England Journal of Medicine, ger nu ett bättre underlag för den bedömningen.
Fakta: Statiner arbetar i det tysta
Vad gör statiner i kroppen? Statiner bromsar leverns kolesterolproduktion och sänker framför allt LDL-kolesterolet. På så sätt minskar de risken för hjärtinfarkt och stroke.
Märker man att de fungerar? Vanligtvis inte. Höga blodfetter ger sällan symtom, och effekten av behandlingen kontrolleras därför med blodprov.
Finns det flera sorter? Ja. Atorvastatin, som användes i den nya studien, är en av flera statiner. Andra exempel är simvastatin, rosuvastatin och pravastatin.
Hur är det med biverkningarna? En del får lindriga muskel- eller magbesvär. Allvarlig muskelskada kan förekomma, men är mycket sällsynt. Besvär bör tas upp med läkare, som kan ändra dosen eller byta läkemedel.
Nästan 10 000 deltagare – alla minst 70 år
I STAREE deltog 9 971 personer som rekryterades genom australiska vårdcentraler. Alla var minst 70 år, bodde hemma och hade ingen känd hjärt–kärlsjukdom, diabetes eller demens.
Deltagarna lottades till att ta antingen 40 milligram atorvastatin om dagen eller en likadan placebotablett. Varken deltagarna eller forskarna visste vilka som fick vad. Medelåldern var knappt 75 år och drygt hälften var kvinnor.
Deltagarna följdes i knappt sex år. Forskarna ville få svar på två frågor. Den ena var om deltagarna avled av hjärt–kärlsjukdom, fick en hjärtinfarkt eller stroke eller behövde ett ingrepp för att återställa blodflödet i hjärtats kranskärl.
Den andra var hur lång tid det gick innan en deltagare avled, utvecklade demens eller fick en varaktig fysisk funktionsnedsättning.
Färre hjärt–kärlhändelser med atorvastatin
I gruppen som fick atorvastatin drabbades 297 personer av någon av de allvarliga hjärt–kärlhändelser som ingick i studien. I placebogruppen var antalet 412.
Det motsvarade 6,0 procent i atorvastatingruppen och 8,3 procent i placebogruppen. Räknat över hela uppföljningstiden var risken 30 procent lägre bland dem som fick atorvastatin.
Skillnaden i faktiska andelar var 2,3 procentenheter. Enklare uttryckt drabbades drygt två färre av hundra deltagare under de knappt sex år som studien pågick.
Att deltagarna lottades till atorvastatin eller placebo är en viktig styrka. I registerstudier kan personer som tar statiner skilja sig från andra genom exempelvis sina levnadsvanor eller hur ofta de har kontakt med vården. Lottningen gör det mindre sannolikt att sådana skillnader förklarar resultatet.
Ingen säker skillnad i tiden utan demens eller funktionsnedsättning
För den andra av studiens två frågor blev resultatet mindre tydligt. I gruppen som fick atorvastatin var det 12,8 procent som antingen avled, utvecklade demens eller fick en varaktig fysisk funktionsnedsättning. I placebogruppen var andelen 13,6 procent.
Skillnaden var så liten att forskarna inte kunde utesluta att den berodde på slumpen. Atorvastatin minskade alltså risken för allvarliga hjärt–kärlhändelser, men studien kunde inte visa att behandlingen också gav deltagarna fler år utan demens eller varaktig fysisk funktionsnedsättning.
Vissa hälsoproblem var vanligare med atorvastatin
Forskarna registrerade även hälsoproblem som uppstod under studien, oavsett om de säkert kunde kopplas till behandlingen. Händelser som rörde muskler, lever eller gallvägar samt diabetesrelaterade händelser var vanligare i gruppen som fick atorvastatin.
Allvarliga oönskade händelser var däremot ovanliga och inträffade hos 2,7 procent i båda grupperna. Resultatet innebär alltså inte att atorvastatin orsakade alla hälsoproblem som registrerades.
Resultaten gäller inte alla äldre
Hur mycket en person har att vinna på statiner beror bland annat på risken att drabbas av hjärt–kärlsjukdom från början. En person med hög risk har oftast mer att vinna på förebyggande behandling än någon med låg risk.
Deltagarna i STAREE bodde hemma och hade ingen känd hjärt–kärlsjukdom, diabetes eller demens. Resultaten säger därför mindre om personer på äldreboenden och om äldre med någon av dessa sjukdomar.
Studien prövade dessutom endast 40 milligram atorvastatin om dagen. Resultaten kan därför inte utan vidare överföras till alla statinläkemedel och doser.
Du kanske också gillar
- Kolesterolsänkande behandling minskar risken för hjärtinfarkt hos personer med diabetes
- Flavonoider i te och kakao kan stärka blodkärlen och sänka blodtrycket
- Ny studie: Tandlossningssjukdom kan öka risken för hjärtflimmer
- Kaffe kopplas till bättre hjärt-kärlhälsa – om du dricker det vid rätt tidpunkt
- Stående arbetsposition – en fara för hjärt-kärlhälsan?
Ger stöd för behandling – men inget generellt råd
I STAREE minskade 40 milligram atorvastatin om dagen risken för allvarliga hjärt–kärlhändelser hos personer som var 70 år eller äldre och saknade känd hjärt–kärlsjukdom, diabetes och demens.
Det betyder dock inte att alla som har fyllt 70 bör börja ta statiner. Hur stor nyttan blir beror på personens samlade risk. Blodfetterna behöver därför bedömas tillsammans med bland annat blodtryck, rökning, njurfunktion, ärftlighet, andra sjukdomar och övriga läkemedel.
I Sverige används statinläkemedel i första hand vid de flesta typer av blodfettsrubbningar. Läkemedelsbehandling behövs vanligtvis efter en hjärtinfarkt eller stroke och kan även vara aktuell vid exempelvis diabetes eller ärftligt höga blodfetter, enligt 1177.
Studien finansierades av Australiens National Health and Medical Research Council och Heart Foundation of Australia. Huvudforskaren Sophia Zoungas uppger att Monash University har fått ersättning från flera läkemedelsföretag för rådgivningsarbete utanför den aktuella studien.
Publikation
Zoungas, S., Wolfe, R., Moran, C. et al. Atorvastatin, Cardiovascular Events, and Disability-free Survival in Older Adults. New England Journal of Medicine (2026). https://doi.org/10.1056/NEJMoa2607314
Du kanske också gillar
Se mer från Tidningen Mikroskop
Lägg till Tidningen Mikroskop som önskad källa.
Lägg till Mikroskop →