Stress under graviditeten kan orsaka förändringar i de gener i moderkakan som reglerar kortisol, ett hormon som är avgörande för fostrets utveckling. En ny studie, som publicerats i tidskriften European Neuropsychopharmacology, visar att dessa så kallade epigenetiska förändringar kan påverka barnets utveckling redan i ett tidigt skede. Forskarna betonar att en gravid kvinnas känslomässiga välmående inte bara är viktigt för henne själv – det kan också få långsiktiga effekter på hennes barns hälsa.
Moderkakan spelar en avgörande roll under graviditeten. Den förser fostret med syre och näring samt reagerar på faktorer som moderns stress, vilket hjälper fostret att anpassa sig till sin omgivning. Men genom vilka mekanismer detta sker – och hur det påverkar fosterutvecklingen – är däremot fortfarande oklart.
I en nyligen genomförd studie vid University of Barcelona och Max Planck Institute of Psychiatry i Munich, har forskare dock undersökt hur stress hos gravida förstföderskor påverkar fostret. Resultaten visar att stress hos den blivande mamman kan orsaka så kallade epigenetiska förändringar i specifika gener i moderkakan. Bland de identifierade förändringarna fanns exempelvis påverkan på gener som reglerar kortisol, ett hormon som är avgörande för kroppens förmåga att hantera stress.
ANNONS FÖR LEXLY
Fakta. Epigenetiska förändringar, graviditet och stress
Epigenetiska förändringar innebär förändringar i hur generna uttrycks utan att den själva genetiska koden förändras. I stället för att påverka DNA-sekvensen, handlar det om modifieringar som påverkar hur generna ”slås på” eller ”av”. Dessa modifieringar kan orsakas av externa faktorer som kost, miljö eller stress, och kan påverka hur celler fungerar. I samband med graviditet kan stress som den gravida kvinnan utsätts för ge upphov till epigenetiska avtryck i moderkakan. Det innebär att stressen påverkar hur vissa gener fungerar. Dessa förändringar kan i sin tur påverka fostrets utveckling och eventuellt dess långsiktiga hälsa. Epigenetiska förändringar är potentiellt överförbara, vilket innebär att de kan påverka både den gravida kvinnan och hennes barn.
Fakta. Stresshormonet kortisol
Kortisol är ett hormon som bildas i binjurarna och har en central funktion i kroppens reaktion på stress. Det är ofta kallat ”stresshormonet” eftersom det frigörs vid fysiska eller psykiska påfrestningar, vilket hjälper kroppen att hantera stress genom att öka energinivåerna och förbereda den för snabbare reaktioner. Kortisol påverkar flera funktioner i kroppen, bland annat ämnesomsättningen, immunsystemet och blodtrycket. Det bidrar också till att reglera blodsockernivåerna genom att stimulera levern att producera glukos. Normalt sett är kortisolnivåerna högst på morgonen och minskar under dagen, vilket hjälper kroppen att upprätthålla en naturlig dygnsrytm. Långvarig eller hög stress kan leda till kroniskt förhöjda kortisolnivåer, vilket kan ha negativa effekter på hälsan, såsom viktökning, sömnproblem, och nedsatt immunförsvar.
Genetiska spår av stress
Studien, som publicerades i höstas i den vetenskapliga tidskriften European Neuropsychopharmacology, omfattade 45 friska förstföderskor. Under graviditeten mättes deras kortisolnivåer och depressiva symptom, och efter förlossningen analyserades moderkakorna. När barnen var sju veckor gamla bedömdes deras neurologiska utveckling med det specialiserade testet Brazeltons NBAS.
Forskargruppen använde också en avancerad sekvenseringsteknik som möjliggör identifiering av epigenetiska förändringar i stora delar av genomet. Genom denna metodik kunde de få en detaljerad bild av moderkakans respons på stress hos den blivande mamman.
ANNONS FÖR MATHEM
Metoden avslöjade förändringar i viktiga gener som är involverade i kortisolreglering, såsom HSD11B2, NR3C1 och FKBP5. Resultaten från studien tyder på att stress under graviditeten påverkar fostret – särskilt under de tidiga stadierna – och kan orsaka förändringar i dessa gener, vilket i sin tur kan påverka fostrets utveckling och barnets framtida hälsa.
Vikten av psykologiskt stöd till den blivande mamman
Forskarna understryker att studien visar på vikten av att stödja den blivande mammans mentala hälsa redan i början av graviditeten, eftersom stress kan påverka barnets utveckling genom epigenetiska mekanismer och lämna ett biologiskt avtryck.
ANNONS FÖR WELLOBE
Det biomedicinska institutet vid Barcelonas universitet (IBUB) utsåg studieförfattarnas artikel till den bästa vetenskapliga publikationen i november 2024, tack vare sitt innovativa synsätt på prenatal och mental hälsa. Trots att studien är en pilotstudie, öppnar resultaten upp för framtida forskning och möjliga interventioner för att stödja gravida kvinnor i utsatta situationer redan från de tidigaste stadierna. Även om dessa resultat behöver bekräftas i större studier, betonar fynden vikten av psykologiskt stöd och känslomässigt omhändertagande under graviditeten – inte bara för moderns välmående, utan även för barnets långsiktiga hälsa.
Publikation
Agueda Castro-Quintas, Helena Palma-Gudiel, Elisenda Eixarch, Nerea San Martín González, Simone Röh, Susann Sauer, Monika Rex-Haffner, Jose Luis Monteserin-Garcia, Lorena de la Fuente-Tomás, Fatima Crispi, Maria Paz Garcia Portilla, Elisabeth B. Binder, Lourdes Fañanas. Placental epigenetic signatures of maternal distress in glucocorticoid-related genes and newborn outcomes: A study of Spanish primiparous women. European Neuropsychopharmacology, 2025; 90: 36 DOI: 10.1016/j.euroneuro.2024.10.001
Ta del av mer intressant forskning här.
