Vad är rödbetsjuice bra för? Ny forskning avslöjar en oväntad effekt

Senast uppdaterad den 30 januari, 2026 av Mikroskop redaktion

Juice på rödbeta har länge hyllats som en hälsodryck. Men vad är rödbetsjuice bra för egentligen? Hos försökspersoner i 60–70-årsåldern i en ny brittisk studie blev svaret tydligt: blodtrycket sjönk redan efter två veckors dagligt intag av rödbetsshots. Effekten hängde ihop med munbakterier – en pusselbit som kan bana väg för nya sätt att förebygga hjärt–kärlsjukdom.

Det ser ut som vilket litet glas som helst – en mörkröd shot på några centiliter. Smaken är jordig, nästan lite sträv, och lämnar ett svagt eko av metall i munnen. För de äldre försökspersonerna i Exeter blev det en ny vardagsrutin: en shot rödbetsjuice morgon och kväll. Några skruvade lite på sig, andra log åt den ovanliga smaken, men alla följde instruktionerna.

Två veckor senare satt de återigen i forskningslabbet. Blodtrycksmanschetten pumpades upp runt armen, siffrorna blinkade fram på skärmen – och till mångas förvåning hade värdena sjunkit. Ett enkelt kosttillskott, en daglig vana bland många andra, hade på kort tid påverkat något av det mest grundläggande för hälsan: trycket i kroppens blodkärl.

Blodtrycket sjönk – men bara hos äldre

Det kanske låter som en hälsotrend bland andra. Men i det här fallet handlar det om en noggrant kontrollerad studie. Totalt deltog 75 personer: 39 yngre vuxna under 30 år och 36 äldre i 60- och 70-årsåldern. Alla fick dricka två shots rödbetsjuice om dagen i två veckor, och vid ett annat tillfälle en placebovariant där nitratet hade tagits bort – med en två veckor lång ”wash out”-period mellan försöken.

När forskarna analyserade resultaten framträdde ett tydligt mönster. Hos de yngre deltagarna syntes ingen skillnad, medan blodtrycket hos de äldre sjönk markant. Studien visar alltså att rödbetsjuice kan sänka blodtrycket – men effekten sågs enbart hos äldre försökspersoner.

Munbakterierna avgör

För forskarna var nästa fråga självklar: varför fungerade rödbetsjuicen bara för de äldre? Svaret visade sig finnas i munhålan – hos våra munbakterier.

När vi äter grönsaker som är rika på nitrat – till exempel rödbetor, spenat eller selleri – passerar en del av ämnet över i saliven. Där väntar särskilda munbakterier på att omvandla nitratet till nitrit. I kroppen kan nitrit sedan bli till kväveoxid, en molekyl som får blodkärlen att vidgas och trycket att sjunka.

Hos de äldre försökspersonerna förändrades bakteriefloran markant. Inflammationskopplade arter som Prevotella minskade, medan nyttiga Neisseria blev fler – just de bakterier som gör nitratet mer effektivt. Båda grupperna fick förändringar i munmikrobiomet, men mönstret skilde sig – och det var bara hos de äldre som blodtrycket sjönk.

– Den här studien visar att nitratrik mat förändrar munmikrobiomet på ett sätt som kan minska inflammation, samtidigt som blodtrycket sänks hos äldre personer, säger professor Andy Jones vid University of Exeter, i pressmeddelandet för studien.

Hur mycket rödbetsjuice per dag behövs?

En vanlig fråga är förstås hur mycket rödbetsjuice per dag som faktiskt krävs för att få effekt. I studien fick deltagarna två små, standardiserade shots varje dag i två veckor – först då syntes den tydliga sänkningen av blodtrycket.

Ett enstaka glas då och då gör alltså ingen större skillnad. Effekten bygger på regelbundenhet, när kroppen får hjälp av kosten att gradvis återställa balansen i kärlsystemet.

Färskpressad eller koncentrerad rödbetsjuice

Behöver man verkligen köpa de små flaskorna med koncentrat – eller räcker det att pressa egen rödbetsjuice hemma i köket?

Båda fungerar, men på olika sätt. Färskpressad rödbetsjuice innehåller nitrat, men mängden varierar och det kan vara svårt att få i sig lika mycket som i en liten shot. Koncentrat säljs i hälsokostbutiker och på nätet, oftast som små flaskor eller ”shots”. De påminner om de standardiserade produkter som används i forskningsstudier – men är inte exakt samma, eftersom nitratnivån i butikens produkter inte alltid är lika noggrant kontrollerad.

För den som vill använda rödbetor i vardagen behöver det inte vara antingen eller. En kombination av rödbetsjuice och andra nitratrika grönsaker – som spenat, selleri och ruccola – kan vara ett enkelt sätt att få i sig mer av ämnet utan att alltid luta sig mot koncentrat.

Vad är rödbetsjuice bra för – mer än blodtrycket?

Så vad är egentligen rödbetsjuice bra för? Forskarnas svar är att fördelarna inte stannar vid blodtrycket.

När kroppen får mer kväveoxid förbättras syreanvändningen i musklerna. Det är också därför rödbetsjuice länge har varit populär bland uthållighetsidrottare som vill orka lite längre. Rödbetor innehåller dessutom antioxidanter, vitaminer och mineraler som stärker immunförsvaret och kan skydda cellerna mot skador.

För äldre innebär det att drycken kan ge mer än bara hjälp att hålla blodtrycket i schack. Juice på rödbetor kan också bidra till ökad ork, snabbare återhämtning och ett starkare hjärta och kärlsystem på lång sikt.

Rödbetor som framtida kostråd?

Forskarna bakom studien drar inga förhastade slutsatser. Rödbetsjuice är inget läkemedel och kan inte ersätta blodtrycksmedicin. Men resultaten pekar på att kosten kan spela en större roll för hjärt-kärlhälsan än man tidigare förstått.

– Vi vet att en nitratrik kost har hälsofördelar, och äldre producerar mindre av sitt eget kväveoxid när de åldras, säger professor Anni Vanhatalo, som ledde studien.

Hon påpekar också att äldre oftare har högt blodtryck, vilket ökar risken för hjärt–kärlkomplikationer. Därför kan nitratrika grönsaker spela en större roll för folkhälsan än man tidigare trott. Och för den som inte gillar rödbetor finns det gott om alternativ – som spenat, ruccola, fänkål, selleri och grönkål.

För forskarna blir rödbetan därmed inte bara en rotfrukt bland andra, utan ett exempel på hur något så vardagligt kan rymma nycklar till bättre folkhälsa.

En mörkröd pusselbit

Två veckors morgon- och kvällsrutiner med det lilla röda shotglaset gav alltså mätbara resultat. För forskarna blev det en påminnelse om hur något till synes enkelt kan påverka ett av kroppens mest livsviktiga system. För deltagarna – som först kanske bara rynkade på näsan åt smaken – blev det ett bevis på att vardagliga vanor kan göra skillnad.

Och kanske är det just här nyckeln ligger. När vi pratar om att förebygga hjärt-kärlsjukdomar tänker vi ofta på läkemedel och avancerad sjukvård. Men ibland kan lösningen börja med en mörkröd shot på några centiliter – jordig i smaken, men med potential att hålla blodkärlen friska.

Publikation

Anni Vanhatalo, Joanna E. L\’Heureux, Matthew I. Black, Jamie R. Blackwell, Kuni Aizawa, Christopher Thompson, David W. Williams, Mark van der Giezen, Paul G. Winyard, Andrew M. Jones. Ageing modifies the oral microbiome, nitric oxide bioavailability and vascular responses to dietary nitrate supplementation. Free Radical Biology and Medicine, 2025; 238: 682 DOI: 10.1016/j.freeradbiomed.2025.07.002