Åtta vanliga livsmedelstillsatser kopplas till en högre risk för högt blodtryck. Det visar franska forskare i en studie med över 112 000 deltagare. Bland ämnena finns kaliumsorbat, natriumnitrit och citronsyra – tillsatser som används i många processade livsmedel, även ultraprocessade produkter.
Konserveringsmedel och andra tillsatser finns i en stor del av maten vi äter. De kan till exempel hindra bakterier och mögel från att växa, förlänga hållbarheten eller göra att färg och smak håller sig bättre.
Betydligt mindre är känt om vad en långvarig exponering kan innebära för hälsan. Det ville forskarna bakom en ny studie ta reda på genom att undersöka sambandet mellan konserverande livsmedelstillsatser, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.
Studien publicerades i European Heart Journal och bygger på data från den franska NutriNet-Santé-studien. Totalt ingick 112 395 personer med en medelålder på knappt 43 år. Nästan 79 procent var kvinnor och deltagarna följdes i omkring åtta år.
Detaljerade uppgifter om vilka tillsatser deltagarna fick i sig
Deltagarna registrerade återkommande vad de åt och drack under ett dygn. Uppgifterna var ovanligt detaljerade och innehöll även information om specifika produkter och varumärken.
Det gav forskarna möjlighet att uppskatta exponeringen för olika tillsatser mer detaljerat än i många andra koststudier.
Nästan alla deltagare hade fått i sig någon konserverande tillsats. Under studiens första två år hade 99,5 procent exponerats för minst ett sådant ämne.
Totalt identifierades 58 olika konserverande tillsatser. Sjutton av dem var så vanliga att de också kunde analyseras var för sig.
Högre exponering kopplades till högre risk
Under uppföljningen registrerades 5 544 nya fall av högt blodtryck och 2 450 fall av hjärt-kärlsjukdom.
När forskarna jämförde deltagarna såg de en högre risk bland dem som hade störst exponering. De med högst exponering för så kallade icke-antioxidativa konserveringsmedel hade 29 procent högre risk för högt blodtryck än de med lägst exponering. Risken för hjärt-kärlsjukdom var 16 procent högre.
Den här typen av konserveringsmedel används bland annat för att bromsa tillväxten av bakterier och mögel.
Även antioxidativa konserveringsmedel var kopplade till högt blodtryck. De används i stället för att bromsa oxidation, som bland annat kan påverka färg, smak och hållbarhet. I gruppen med högst exponering var risken för högt blodtryck 22 procent högre än i gruppen med lägst exponering.
Forskarna tog i analyserna hänsyn till en lång rad andra faktorer som kan påverka risken, bland annat ålder, fysisk aktivitet, rökning och olika delar av kosten.
Åtta E-nummer stack ut
När forskarna tittade på de enskilda tillsatserna såg de samband mellan åtta E-nummer och en högre risk för högt blodtryck:
- kaliumsorbat (E202)
- kaliummetabisulfit (E224)
- natriumnitrit (E250)
- askorbinsyra (E300)
- natriumaskorbat (E301)
- natriumerytorbat (E316)
- citronsyra (E330)
- rosmarinextrakt (E392)
Det tydligaste sambandet sågs för kaliumsorbat, E202. Personer med högst exponering hade 39 procent högre risk för högt blodtryck än personer med lägst exponering.
För citronsyra, E330, var skillnaden 25 procent. För de övriga tillsatserna låg riskökningen mellan 10 och 16 procent.
Askorbinsyra, E300, var dessutom den enda enskilda tillsatsen som också var statistiskt kopplad till hjärt-kärlsjukdom efter att forskarna hade tagit hänsyn till att många olika jämförelser gjordes. I gruppen med högst exponering var risken 15 procent högre.
Askorbinsyra är samma ämne som vitamin C
Att askorbinsyra finns med på listan kan väcka frågor. E300 är nämligen vitamin C och finns naturligt i bland annat frukt och grönsaker.
Studien handlar däremot om askorbinsyra när den används som livsmedelstillsats. Resultaten betyder alltså inte att vitamin C från frukt och grönsaker ökar risken för högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom.
Kemiskt är ämnet detsamma. Men mängden, vilket livsmedel ämnet finns i och samspelet med andra ämnen kan påverka hur det tas upp och fungerar i kroppen.
Svårt att skilja tillsatserna från resten av kosten
Studien visar ett samband, men det går inte att säga om tillsatserna själva ligger bakom den högre risken.
En anledning är att konserveringsmedel inte äts isolerat. Personer som fick i sig mycket konserverande tillsatser åt också mer ultraprocessad mat, och deras kost skilde sig även på andra sätt från kosten hos dem som fick i sig mindre.
Forskarna försökte ta hänsyn till sådana skillnader. I analyserna justerade de bland annat för intaget av frukt och grönsaker, rött och processat kött och ultraprocessad mat. Men sambanden mellan vissa tillsatser och högt blodtryck fanns fortfarande kvar.
Det går dock inte att räkna bort alla tänkbara skillnader mellan grupperna. Därför kan forskarna inte slå fast att tillsatserna i sig låg bakom den högre risken.
Vilka som deltog har också betydelse. Nästan fyra av fem var kvinnor, och deltagarna hade i genomsnitt högre utbildning och mer hälsosamma levnadsvanor än den franska befolkningen i stort. Om samma samband finns även i andra befolkningar vet man ännu inte.
Fakta: Vad betyder resultaten för svenska konsumenter?
De E-nummer som nämns i studien ingår i EU:s system för godkända livsmedelstillsatser och kan förekomma i livsmedel som säljs i Sverige där användningen är tillåten. Vilka livsmedel en tillsats får användas i – och i vilka mängder – regleras inom EU.
På ingrediensförteckningen ska en tillsats anges med sin funktion och antingen sitt namn eller sitt E-nummer, till exempel ”konserveringsmedel E202”.
Att ett ämne har ett E-nummer betyder att det har säkerhetsbedömts och godkänts för användning inom EU. Den nya studien innebär alltså inte att de åtta tillsatserna nu har klassats som farliga eller att svenska konsumenter rekommenderas att undvika dem. Studien väcker däremot frågor om möjliga långtidseffekter som behöver undersökas vidare.
Livsmedelsverket har inte heller något särskilt råd om att undvika all ultraprocessad mat. Myndigheten konstaterar att gruppen rymmer många olika slags livsmedel och att forskningen ännu inte kan visa att själva bearbetningsgraden är förklaringen till den ökade risken för ohälsa. Råden fokuserar i stället bland annat på att begränsa charkprodukter och mat med mycket socker, salt och mättat fett.
Källa: Livsmedelsverket, information om livsmedelstillsatser och E-nummer samt Livsmedelsverkets generella kostråd för den vuxna befolkningen (2025).
Vad skulle kunna ligga bakom sambandet?
Det finns några möjliga förklaringar, men än så länge handlar det främst om hypoteser.
I tidigare experimentella studier har vissa tillsatser kopplats till bland annat oxidativ stress och förändringar i kroppens reglering av glukos och insulin. Sådana effekter skulle i teorin kunna påverka hjärt-kärlhälsan.
Problemet är att mycket av den forskningen är gjord i celler eller djur. Därifrån är steget långt till att veta vad som faktiskt händer hos människor.
Den franska studien visar att hög exponering för vissa konserverande tillsatser hängde samman med en ökad risk för högt blodtryck. Även för hjärt-kärlsjukdom såg forskarna samband när flera konserveringsmedel analyserades tillsammans. Frågan är nu om tillsatserna själva bidrar till sambanden – eller om andra delar av kosten spelar större roll.
Publikation
Anaïs Hasenböhler, Guillaume Javaux, Marie Payen de la Garanderie, Fabien Szabo de Edelenyi, Paola Yvroud-Hoyos, Cédric Agaësse, Alexandre De Sa, Inge Huybrechts, Fabrice Pierre, Xavier Coumoul, Léopold K Fezeu, Pilar Galan, Jacques Blacher, Chantal Julia, Benjamin Allès, Serge Hercberg, Benoit Chassaing, Mélanie Deschasaux-Tanguy, Bernard Srour, Mathilde Touvier. Preservative food additives, hypertension, and cardiovascular diseases: the NutriNet-Santé study. European Heart Journal, 2026; DOI: 10.1093/eurheartj/ehag308
Du kanske också gillar
- Ultraprocessad mat: hur känner man igen den i mataffären?
- Ultraprocessad mat och medelhavskost – två ytterligheter i vår tids matkultur
- Ultraprocessade livsmedel kopplas till förtida död i internationell studie
- Atorvastatin gav färre hjärt–kärlhändelser efter 70
- Flavonoider i te och kakao kan stärka blodkärlen och sänka blodtrycket
