Sambandet mellan tarmen och hjärnan är mer komplext än vi tidigare anat. Forskningen visar nu att denna tvåvägskommunikation spelar en central roll för både vår fysiska och psykiska hälsa.
Premium Kaffebönor för alla smaker
Upptäck de bästa kaffesorterna från Coffee Friend – perfekt för morgonen eller eftermiddagskaffet.
Att tala om ”magkänsla” är ingen tillfällighet. Känslor som ångest, glädje eller sorg kan återspeglas i magen, och vice versa. Denna förbindelse mellan våra emotionella upplevelser och mag-tarmkanalen är förankrad i ett biologiskt samspel mellan hjärnan och tarmen – en kommunikation som sker via ett omfattande nätverk av nerver, hormoner, immunreaktioner och mikroorganismer. Tillsammans utgör dessa komponenter den så kallade tarm-hjärna-axeln.
Tarmen och hjärnan samutvecklades för överlevnad
Både hjärnan och tarmen är evolutionärt sett avancerade system, och har utvecklats i nära samspel för att säkra vår överlevnad. Tarmen signalerar till hjärnan om näringsbehov och potentiella faror. Om vi exempelvis intar något giftigt kan hjärnan snabbt aktivera skyddsmekanismer såsom illamående, kräkningar eller smärta – kroppens sätt att varna och åtgärda.
Våra sinnen, framför allt lukt och smak, fungerar också som varningssystem. Redan innan maten når matsmältningskanalen kan hjärnan tolka avvikande dofter eller smaker som signaler på att något är olämpligt att äta.
Det enteriska nervsystemet – kroppens andra hjärna
I centrum för tarmens självständiga funktion står det enteriska nervsystemet, ibland kallat ”den andra hjärnan”. Det består av över 500 miljoner nervceller – fler än i ryggmärgen – och styr bland annat tarmens rörelser, sekretion och blodflöde. Systemet kan i stor utsträckning arbeta självständigt från centrala nervsystemet, men är samtidigt tätt sammanlänkat med hjärnan via bland annat vagusnerven.
Vagusnerven är den största kranialnerven och sträcker sig från hjärnstammen ner till bukhålan. Den spelar en nyckelroll i den sensoriska och motoriska signalöverföringen mellan tarm och hjärna, i båda riktningar.
Tarmfloran – biokemisk kommunikatör
En tredje nyckelaktör i detta nätverk är tarmfloran – det komplexa mikrobiologiska ekosystem som består av biljoner bakterier. Dessa mikroorganismer producerar ett flertal ämnen som påverkar hjärnans funktion, däribland signalsubstanser som serotonin, GABA och dopamin. Via blodomloppet kan dessa kemikalier nå hjärnan och där påverka vårt humör, kognition och beteende.
Intressant nog kan även hjärnans tillstånd påverka sammansättningen och funktionen hos tarmfloran. Exempelvis kan långvarig stress förändra tarmens miljö och därmed mikrobiomets balans, vilket i sin tur kan förstärka psykisk ohälsa – en ond cirkel som forskare försöker förstå bättre.
Samband med sjukdomstillstånd
Nyare forskning indikerar att förändringar i tarmfloran är kopplade till flera neurologiska och psykiatriska tillstånd. Bland dessa märks depression, ångest, autism, ADHD, schizofreni och Parkinsons sjukdom. Även inflammatoriska och funktionella tarmsjukdomar, såsom IBS, förekommer ofta tillsammans med psykiska besvär.
Det växande forskningsfältet psykobiotik undersöker möjligheten att påverka psykisk hälsa genom att manipulera tarmfloran, exempelvis via kost, probiotika eller fekal mikrobiotatransplantation. Resultaten är ännu preliminära, men inger hopp om nya behandlingsvägar.
En helhetssyn på människan
Tarm-hjärna-axeln är idag ett centralt fokus inom neurogastroenterologi och psykiatrisk forskning. Den har också betydelse för vår förståelse av kognition, beteende, immunfunktion och ämnesomsättning. Genom att förstå sambanden mellan dessa system ökar möjligheterna till mer integrerade behandlingsmetoder för både kroppsliga och psykiska sjukdomar.
Fakta: Kroppsfunktioner påverkade av tarm-hjärna-axeln
Forskningen har visat att följande funktioner regleras av samspelet mellan hjärna och tarm:
- Aptit och mättnadskänsla
- Matpreferenser och cravings
- Matintoleranser och allergiska reaktioner
- Tarmmotorik och matsmältning
- Humör och känsloliv
- Beteende och impulskontroll
- Stressreglering
- Smärtupplevelse
- Immunrespons
- Kognitiv förmåga
Referenser
- Cryan, J.F., & Dinan, T.G. (2012). Mind-altering microorganisms: the impact of the gut microbiota on brain and behaviour. Nature Reviews Neuroscience, 13(10), 701–712.
- Jameson, K.G., et al. (2024). Select microbial metabolites in the small intestinal lumen regulate vagal activity via receptor-mediated signaling. iScience, 27(2), 111699.(Medical Xpress)
- Gershon, M.D. (1998). The Second Brain: A Groundbreaking New Understanding of Nervous Disorders of the Stomach and Intestine. HarperCollins.(imhlk.com)
- Tan, H.E., et al. (2023). The microbiota-gut-brain axis in stress and depression. Frontiers in Neuroscience, 17, 1151478.(Frontiers)
- Liu, T., & Huang, Z. (2019). Evidence-Based Analysis of Neurotransmitter Modulation by Gut Microbiota. In Health Information Science (pp. 238–249). Springer.(SpringerLink)
- Bonaz, B., Bazin, T., & Pellissier, S. (2018). The Vagus Nerve at the Interface of the Microbiota-Gut-Brain Axis. Frontiers in Neuroscience, 12, 49.(Frontiers)
Läs mer om hjärnan här.
5 tips på oförglömliga upplevelser
Ge bort ett minne för livet – eller unna dig själv något unikt.
