Ångest, glädje, ilska och sorg. De flesta av oss har nog haft ”magkänslor” som kunnat förknippas med olika upplevelser. I det svenska språket finns uttryck som ”fjärilar i magen” och att välja att följa intuitionen vid stora livsomvälvande beslut, är nog inte helt ovanligt. Tarmen är i ständig kommunikation med hjärnan och precis som vårt psykiska mående kan påverka maghälsan, kan även hur vi mår i magen påverka vårt humör och hjärnans funktion.
Tarmen och hjärnan hör till två av de mest komplexa systemen i kroppen och forskning kring deras interaktion har pågått i decennier. Idag vet vi att mag-tarmkanalen och hjärnan utvecklats i samklang för att hjälpa oss att överleva. Att vi äter – och vad vi äter – är av stor vikt för vår generella hälsa.
Tarmen och hjärnan utvecklades i nära kontakt för att försäkra sig om att kroppens näringsmässiga behov tillfredsställdes. Och om vi måhända råkade äta något giftigt, var det såklart av stor vikt att kroppen även hade ett bra alarmsystem på plats som på olika sätt kunde skapa obehag eller rädsla i oss, i syfte att varna oss för faran.
ANNONS FÖR LEXLY
Fakta. Hjärnan uppmärksammar oss på faror
Om vi råkar äta något giftigt kan hjärnan aktivera olika skyddsmekanismer.
Smak och lukt: Hjärnan använder våra sinnen för att bedöma matens säkerhet. Om något smakar eller luktar konstigt kan det vara en varningssignal.
Illamående och kräkningar: Om vi äter något giftigt kan hjärnan utlösa illamående och kräkningar i syfte att försöka bli av med det farliga ämnet.
Magsmärtor: Om vi ätit något som inte är bra för oss kan smärtsignaler från magen skickas till hjärnan för att göra oss medvetna om smärtan.
Yrsel och förvirring: Giftiga ämnen kan påverka hjärnans funktion och t ex orsaka yrsel, förvirring eller andra neurologiska symtom.
Att kunna känna rädsla är nämligen en förutsättning för att lyckas undkomma livshotande situationer. Känslornas intensitet kan dock få fysiska upplevelser i magen att upplevas än mer intensiva vilket också kan höja kroppens stressnivåer och emotionella svar. Denna kommunikation – som alltså går i två riktningar – sker via den så kallade tarm-hjärna-axeln. Det är det nätverk av nerver som kopplar hjärnan och tarmen samman.
Hjärnan arbetar dock även i samklang med vårt hormonsystem för att via hormoner få information om när vi exempelvis är hungriga eller mätta. Dessutom jobbar tarm-hjärna-axeln nära vårt immunsystem för att på ett adekvat sätt klara av att hantera skador eller sjukdomar som uppstår i tarmen. Till nätverket tarm-hjärna-axeln hör tre olika nyckelspelare: det enteriska nervsystemet, vagusnerven och tarmfloran.
Kroppens andra hjärna
ANNONS FÖR MATHEM
Det enteriska nervsystemet är det ”nystan” av nerver i mag-tarmkanalen som styr många av mag-tarmkanalens aktiviteter. Det känner exempelvis av när vi ätit och kan även kontrollera tarmrörelser och blodflöde. Med ett omfång på över 500 miljoner nervtrådar och ett helt system av nervceller, uppskattas det enteriska nervsystemet vara det mest komplexa nätverket av nerver utanför hjärnan. Att det dessutom, till viss del, kan fungera oberoende av hjärnan och det centrala nervsystemet, har bidragit till att det ibland kallas ”kroppens andra hjärna”. Via nervtrådarna kan tarmen skicka signaler till de delar av hjärnan som bland annat är med och styr bearbetningen av känslor, minne och motivation.
Inom nätverket tarm-hjärna-axeln finns även vagusnerven. Det är en av totalt tolv kranialnerver och sträcker sig hela vägen från hjärnstammen till magen. Vagusnerven hjälper till med att föra fram sensorisk information från det enteriska nervsystemet i mag-tarmkanalen till hjärnan. Kommunikationen via vagusnerven går dock i båda riktningar, och även hjärnan kan skicka meddelanden till tarmen.
ANNONS FÖR WELLOBE
Tarmbakterierna är också involverade i interaktionen mellan tarmen och hjärnan. De hjälper bland annat till med att producera många av de kemiska signaler (neurotransmittorer) som överförs mellan de två organen. Dessutom tillverkar de andra kemikalier som kan påverka hjärnan via blodomloppet. Hjärnan och tarmen kan också påverka tarmbakterierna, exempelvis genom att förändra deras närliggande omgivning.
Tarmflorans roll I hälsa och sjukdom
Nyare forskning pekar på att avvikelser i tarmfloran förekommer vid ett flertal olika psykiatriska tillstånd och/eller neurodegenerativa sjukdomar, däribland vid depression, schizofreni, ångest, ADHD, autism och Parkinsons sjukdom. Dessutom ses en koppling mellan både funktionella och inflammatoriska tarmsjukdomar, och samtidig psykisk ohälsa. Denna nya kunskap har gett forskare förhoppning om att man genom att exempelvis manipulera tarmfloran hos individer drabbade av något av dessa tillstånd, kanske även kan behandla det.
Oavsett om så visar sig vara fallet, är det tydligt att dagens kollektivt förvärvade kunskap om samspelet mellan tarmen och hjärnan, ligger till grund för vår framtida förståelse för en rad olika fysiska, funktionella, neurodegenerativa och/eller psykiatriska diagnoser.
ANNONS FÖR ASTRO SWEDEN
Fakta. Tarmen och hjärnan påverkar kroppsliga funktioner
Forskning har visat att ett flertal kroppsliga funktioner påverkas av kommunikationen mellan tarmen och hjärnan. Däribland:
• Hunger och mättnad
• Matpreferenser och ”cravings” för viss mat
• Matallergier och överkänslighet mot viss mat
• Tarmens rörelser
• Matspjälkning
• Humör
• Beteende
• Stressnivåer
• Smärtkänslighet
• Immunförsvaret
• Kognitiv funktion
Källa
Psychology today, Harvard health publishing
Läs mer om hjärnan här.
