Senast uppdaterad den 4 mars, 2026 av Mikroskop redaktion
Kan LDL-kolesterolet påverkas på bara 48 timmar? I en ny randomiserad, kontrollerad studie från universitetet i Bonn fick personer med metabolt syndrom följa en strikt, havredominerad kost i två dygn. Efteråt hade deltagarna sänkt sitt LDL-kolesterol med omkring 10 procent, jämfört med en kontrollgrupp som också åt kalorisnålt men utan havre. Sex veckor senare var skillnaden fortfarande mätbar.
Det mest intressanta med studien är inte bara hur snabbt förändringen kom, utan hur den kan ha uppstått. Havre är sedan tidigare känt för sina betaglukaner, vattenlösliga fibrer som kan påverka kolesterolnivåerna. Men i den här studien pekar resultaten också mot en roll för tarmmikrobiomet – alltså de bakterier och andra mikroorganismer som lever i tarmen. När de bryter ner ämnen i havre bildas metaboliter som kan hänga samman med den sänkning av LDL-kolesterol som forskarna noterade.
Metabolt syndrom: en riskprofil där blodfetter ofta ligger fel
Studiedeltagarna hade så kallat metabolt syndrom, där flera riskfaktorer ofta förekommer samtidigt: övervikt, rubbade blodfetter (dyslipidemi), förhöjt blodtryck och förhöjt blodsocker. Tillståndet ökar risken för både typ 2-diabetes och hjärt–kärlsjukdom – och gör det extra angeläget att sänka kolesterolet och förbättra blodfetterna.
När LDL-nivåerna är höga kan kolesterol lagras i kärlväggen och med tiden bilda plack som förtränger kärlen. Pressmeddelandet beskriver dessutom hur sådana plack kan brista och utlösa en blodpropp, vilket i värsta fall kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.
Så gjordes “havre-dygnen”
Studien bestod av två parallella, randomiserade kostförsök (RCT) med totalt 68 personer med metabolt syndrom. I 2-dagarsdelen fullföljde 17 personer i havregruppen och 15 i kontrollgruppen, medan 17 personer i vardera gruppen fullföljde 6-veckorsdelen.
Två dagar: tre havremål om dagen
I den korta interventionen bytte havregruppen ut sin vanliga kost – som forskarna beskriver som en “habitual Western diet” – mot en strikt havrebaserad meny i två dygn. Deltagarna åt gröt tre gånger om dagen: 100 gram havregryn per mål, kokt i vatten, alltså 300 gram havregryn per dag. Små mängder frukt eller grönsaker var tillåtna som tillägg.
Både havregruppen och kontrollgruppen åt kalorisnålt och fiberrikt under de två dagarna, omkring 1100–1200 kcal per dag. Den tydligaste skillnaden i kostuppläggen var havrens innehåll av betaglukaner: havregruppen fick i sig cirka 13,5 gram per dag, medan kontrollgruppen inte fick i sig några betaglukaner från havre (0 g/dag).
Efter de två dagarna följde en sex veckor lång uppföljning, där deltagarna i havregruppen återgick till sin vanliga kost – men utan havre.
Resultatet: större förbättring än av enbart minskade kalorier
Förbättringar, framför allt i vikt och blodtryck, syntes i båda grupperna, vilket inte är oväntat eftersom båda åt betydligt mindre än de brukade under de två dagarna. Men när forskarna jämförde resultaten mellan grupperna stack havregruppen ut: deras kolesterolvärden förbättrades mer än hos dem som åt lika kalorisnålt men utan havre. Pressmeddelandet sammanfattar det så här: i havregruppen sjönk LDL-kolesterolet med cirka 10 procent. Deltagarna gick också ner omkring två kilo och blodtrycket minskade något. Även kontrollgruppen förbättrades av kalorirestriktionen, men effekten på kolesterolvärdena var tydligare i havregruppen.
Forskarna följde dessutom alla deltagare under de kommande veckorna. Mätningar gjordes direkt efter interventionen och sedan vid flera återbesök under den sex veckor långa uppföljningen, vilket gör att de kan visa hur både total-kolesterol och LDL-kolesterol förändrades över tid.
Varför just havregryn? Betaglukaner – och något mer
Att havregryn kan kopplas till lägre kolesterolnivåer är inte nytt. Forskarna påminner om att havrens betaglukaner har godkända hälsopåståenden kopplade till kolesterol.
Men i den här studien ville man också förstå vad som händer “under huven”. När forskarna analyserade blodprover såg de att havreuppläggen ökade nivåerna av ferulinsyra, och att den korta högdosinterventionen dessutom ökade dihydroferulinsyra. Det är fenoliska metaboliter som kan bildas när tarmbakterier bryter ner komponenter i fullkorn som havre.
Forskarna tolkar resultaten som att dessa mikrobiellt producerade fenoliska metaboliter är en drivande del av havrens kolesterolsänkande effekt – alltså ett bidrag utöver den mer välkända rollen för betaglukaner.
Tarmmikrobiomet som ledtråd
Både pressmeddelandet och den vetenskapliga artikeln beskriver att havreupplägget förändrade sammansättningen av mikroorganismer i deltagarnas tarmar. Samtidigt ökade nivåerna av vissa metaboliter, och dessa förändringar sammanföll med de förbättringar i kolesterolvärdena som forskarna observerade.
Det är en viktig nyans när resultaten ska tolkas. Studien visar ett tydligt samband mellan kosten och förändringar i tarmmikrobiomet, och forskarna argumenterar för att de fenoliska metaboliterna kan bidra till att förklara varför LDL-kolesterolet sjönk.
Mindre havre – mindre effekt
I den längre interventionen bytte deltagarna i havregruppen ut en måltid om dagen mot en havremåltid med 80 gram havregryn, men åt i övrigt som vanligt. Studien anger att detta motsvarade ungefär 8 gram kostfiber, inklusive 3,5 gram betaglukaner.
Effekterna på LDL-kolesterolet blev då mer modest än efter den korta, intensiva havreperioden. Pressmeddelandet sammanfattar slutsatsen som att havre gav tydligast effekt i studien när intaget var högt och kombinerades med kalorireduktion.
En historisk parentes: “havrekuren” som kom tillbaka
Forskarna beskriver det korta högdosupplägget som en modern, modifierad variant av den så kallade “oat cure” – en havrekur som den tyske läkaren Carl von Noorden använde redan i början av 1900-talet. Då rapporterade han att patienter med diabetes kunde förbättra sina värden när en stor del av kosten bestod av havre.
Med tiden hamnade metoden i skymundan. Som forskningsledaren Marie-Christine Simon påpekar finns i dag effektiva läkemedel mot diabetes, vilket gjort att den här typen av kostupplägg nästan har glömts bort under senare decennier.
Deltagarna i den nya studien hade inte diabetes, men de hade metabolt syndrom – en riskprofil som ökar sannolikheten att senare utveckla sjukdomen. Genom att testa en kort, intensiv havreperiod ville forskarna se om den historiska idén fortfarande kan ha relevans i dag – inte som ersättning för modern behandling, utan som ett möjligt sätt att påverka blodfetterna och på sikt bidra till att sänka kolesterolet i en grupp där risknivåerna ofta ligger fel.
Vad betyder det här i praktiken?
Studien visar inte att två dagar med havrebaserad gröt kan ersätta läkemedel – eller att upplägget passar alla. Däremot tyder resultaten på att en kort, strikt havrebaserad period kan ge mätbara förbättringar i kolesterolnivåerna hos personer med metabol riskprofil. Forskarna kopplar effekterna till både havrens innehåll (bland annat betaglukaner) och till förändringar i tarmmikrobiomet, där bakteriernas nedbrytningsprodukter verkar hänga samman med kolesterolförändringarna.
Samtidigt betonar de att nästa steg är att ta reda på om en intensiv havreperiod som upprepas regelbundet – till exempel var sjätte vecka – kan ge en mer långvarig förebyggande effekt på metabola riskfaktorer. Tills vi vet mer är slutsatsen framför allt att resultaten är lovande, men att idén behöver prövas i större och längre studier innan den kan bli ett etablerat råd.
Du kanske också gillar
Publikation
Linda Klümpen, Aakash Mantri, Maren Philipps, Waldemar Seel, Laura Schlautmann, Mohamed H. Yaghmour, Verena Wiemann, Birgit Stoffel-Wagner, Martin Coenen, Leonie Weinhold, Jan Hasenauer, Thomas Fließwasser, Sven Burgdorf, Christoph Thiele, Peter Stehle, Marie-Christine Simon. Cholesterol-lowering effects of oats induced by microbially produced phenolic metabolites in metabolic syndrome: a randomized controlled trial. Nature Communications, 2026; 17 (1) DOI: 10.1038/s41467-026-68303-9