Senast uppdaterad den 22 augusti, 2026 av Mikroskop redaktion
De ska skydda nervsystemet och röja undan döda celler. Men i en ny ALS-studie på möss såg forskarna hur mikroglia, hjärnans och ryggmärgens egna immunceller, i stället åt upp motoriska nervceller som fortfarande levde. När två av mikrogliernas receptorer stängdes av räddades fler nervceller – men samtidigt tog sjukdomsförloppet en oväntad vändning.
Vid ALS förlorar kroppen gradvis de nervceller som styr musklerna. Varför dessa motoriska nervceller dör är fortfarande inte helt klarlagt.
Nu har forskare vid Salk Institute i USA undersökt vad som kan hända när nervsystemets städarbete går fel. I ryggmärgen hos möss med en ALS-liknande sjukdom såg de tecken på att mikroglia inte bara tog hand om döda nervceller. De tycktes också angripa celler som fortfarande levde.
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Fakta: Vad är ALS?
ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och är en fortskridande neurologisk sjukdom. De första symtomen kan vara svaghet i en hand, arm eller ett ben. Hos vissa påverkas i stället talet eller förmågan att svälja först.
I Sverige insjuknar drygt 440 personer om året, de flesta mellan 60 och 70 år. Orsaken är oftast okänd, men hos ungefär var tionde person beror sjukdomen på ärftlighet.
Det finns ingen behandling som botar ALS. Däremot finns läkemedel som kan bromsa sjukdomen, och vården kan hjälpa till att lindra besvär och underlätta bland annat andning, näringsintag och kommunikation.
Källa: 1177 – ALS
Mikroglia är nervsystemets städpatrull
Mikroglia finns i hjärnan och ryggmärgen, där de ständigt övervakar sin omgivning. En av deras uppgifter är att ta hand om döda celler och annat material som behöver röjas undan.
Det arbetet är nödvändigt för att nervsystemet ska fungera. Men vid flera neurodegenerativa sjukdomar kan mikroglia förändras och bli mycket aktiva. Forskarna ville därför förstå vilken roll sådana immunceller kan spela vid ALS – och om de kan bidra till att motoriska nervceller försvinner.
Särskilt intresserade var de av två receptorer på mikrogliernas yta, Axl och Mer. Båda ingår i det så kallade TAM-systemet och hjälper immuncellerna att känna igen celler som ska tas bort.
Levande nervceller visade en ”ät mig”-signal
När en cell håller på att dö kan den visa upp signaler som talar om för immunsystemet att den ska röjas undan. Det fungerar ungefär som en etikett med budskapet ”ät mig”.
Mössen i försöken producerade en muterad form av det mänskliga proteinet SOD1. Mutationer i genen SOD1 kan orsaka ALS hos människor, och mössen utvecklar med tiden muskelsvaghet och andra symtom som liknar sjukdomen.
När mössen blev sjukare ökade nivåerna av Axl och Mer i ryggmärgen. Samtidigt började motoriska nervceller visa upp den signal som vanligtvis finns på döende celler.
Men de flesta av de undersökta nervcellerna saknade en markör för programmerad celldöd. Det tydde på att cellerna fortfarande levde, trots att de bar på en signal som kunde få mikroglia att avlägsna dem.
En levande nervcell kunde alltså se ut som något som borde städas bort.
Nervcellsrester hittades inuti mikroglia
När mikroglierna undersöktes närmare hittade forskarna rester av motoriska nervceller i de delar av cellen där infångat material bryts ner.
Mikroglia verkade alltså inte enbart ta hand om nervceller som redan hade dött. Forskarna tolkar resultaten som att immuncellerna själva bidrog till nervcellsdöden genom att omsluta och bryta ner fortfarande levande celler.
– Slutsatsen är att mikroglia använder TAM-systemet för att äta celler som inte är döda, säger studiens seniora författare Greg Lemke i ett pressmeddelande från Salk Institute.
Forskargruppen undersökte även ryggmärgsvävnad från sex avlidna personer med sporadisk ALS och tre personer utan sjukdomen. Där var nivåerna av Axl och Mer i mikroglia högre i ALS-vävnaden än i kontrollvävnaden.
Det går däremot inte att avgöra utifrån vävnadsproverna om mikroglia faktiskt åt upp levande nervceller hos personerna. Den mekanismen undersöktes i en musmodell.
Fler motoriska nervceller bevarades
För att se hur viktiga receptorerna var tog forskarna bort både Axl och Mer hos ALS-mössen.
Utan receptorerna minskade mängden nervcellsmaterial inuti mikroglia kraftigt. Betydligt fler motoriska nervceller fanns också kvar i ryggmärgen. Kopplingarna mellan nerver och muskler bevarades bättre, och musklerna var mindre förtvinade.
I de första försöken saknades receptorerna i hela kroppen från födseln. Därför genomfördes även ett mer avgränsat försök, där Axl och Mer stängdes av huvudsakligen i mikroglia hos vuxna möss. Det gjordes först efter att sjukdomsutvecklingen hade börjat.
Även då bevarades fler motoriska nervceller och fler kopplingar mellan nerver och muskler. Mössen levde också längre.
Mössen blev sjuka tidigare – men levde längre
Det blev samtidigt tydligt att receptorerna inte bara hade en skadlig roll.
När Axl och Mer saknades i hela kroppen från födseln fick mössen sina första sjukdomstecken tidigare än andra ALS-möss. Trots det levde de längre och nådde studiens förutbestämda slutstadium senare.
Att mössen blev sjuka tidigare men ändå levde längre visar att receptorerna påverkar sjukdomsförloppet på flera sätt.
Axl och Mer hjälper inte bara mikroglia att avlägsna celler. De har också viktiga uppgifter i regleringen av immunförsvaret och kroppens hantering av döda och skadade celler. Att stänga av dem helt kan därför få både skyddande och skadliga följder.
ALS-studie på möss – långt kvar till behandling
Resultaten ger en ny ledtråd till varför motoriska nervceller försvinner vid ALS. Men vägen från försök på möss till en möjlig behandling är lång.
Försöken gjordes framför allt i en särskild musmodell som bygger på muterat SOD1. Förändringar i den genen orsakar bara en mindre andel av alla ALS-fall hos människor. Möss kan dessutom efterlikna vissa delar av sjukdomen, men inte hela den mänskliga sjukdomsbilden.
Axl och Mer har också flera nödvändiga funktioner i kroppen. Receptorerna kan därför inte betraktas som ett enkelt eller färdigt mål för läkemedel.
Varför märks levande nervceller ut?
Forskarna vet ännu inte varför en levande nervcell börjar visa upp en signal som får den att se ut som något som ska röjas undan.
Om samma process förekommer vid andra former av ALS är inte heller känt. Forskarna behöver dessutom ta reda på om den går att bromsa utan att mikrogliernas normala funktioner störs.
I den här musmodellen städade mikroglia inte bara efter nervcellsdöden – de tycks också ha bidragit till den.
Publikation
Huang, Y., Mavinkurve, A., Sabikunnahar, B. et al. Microglia deploy TAM receptors to kill motor neurons in a mouse model of amyotrophic lateral sclerosis. Nat Commun (2026). https://doi.org/10.1038/s41467-026-76728-5