Forskare får cancerceller att tillverka sitt eget cellgift

Japanska forskare har utvecklat en metod som får cancerceller att bilda ett cellgift med hjälp av ett ämne som cellerna själva producerar. I laboratorieförsök var effekten större på levercancerceller än på friska celler. Upptäckten kan på sikt bidra till mer träffsäkra cancerbehandlingar – men mycket forskning återstår.

Vissa cancerceller producerar ovanligt mycket kolmonoxid. Gasen, som i höga halter är livsfarlig, bildas också naturligt i kroppen. Nu har forskare vid det japanska forskningsinstitutet RIKEN lyckats utnyttja den för att framställa ett cellgift direkt inne i cancerceller.

Tanken är att den verksamma substansen ska bildas först när en speciellt utformad förening kommer i kontakt med kolmonoxiden. På så sätt skulle det i framtiden kunna bli möjligt att angripa tumörer utan att utsätta frisk vävnad för lika stora mängder cellgift.

I studien, som publicerats i tidskriften Nature Communications, visar forskarna att principen fungerar i odlade mänskliga cancerceller.

Ett protein skyddar den kemiska reaktionen

För att tillverka det cellhämmande ämnet använde forskarna en förening som innehåller metallen palladium. Med hjälp av kolmonoxid kan den bilda en typ av molekyl som kallas fenantridinon. Vissa varianter av denna molekyl har egenskaper som gör att de kan skada cancerceller.

Att få reaktionen att fungera inne i levande celler har dock tidigare varit svårt. Palladiumet inaktiveras snabbt av ämnen som finns naturligt i cellerna, bland annat glutation.

Forskarnas lösning blev därför att placera metallföreningen i albumin, ett protein som finns i blodet. Albuminet skyddar palladiumet från ämnen som annars skulle störa reaktionen och hjälper samtidigt föreningen att ta sig in i cellerna.

Med den nya metoden kunde forskarna genomföra den kemiska reaktionen i fyra olika mänskliga cancercellinjer, från lever, livmoderhals, bröst och lunga. Reaktionsprodukten bildades även i de normala bindvävsceller som användes som jämförelse, men i betydligt mindre mängd.

Större effekt på cancerceller

I nästa steg vidareutvecklades metoden för att bilda ett cellgift som kunde frigöras inne i cellen.

Den nya varianten prövades sedan på både odlade levercancerceller och normala bindvävsceller. I levercancercellerna kunde forskarna påvisa att cellgiftet hade bildats. Behandlingen minskade också cellernas överlevnad.

Effekten var större på levercancercellerna än på de normala bindvävscellerna. Det krävdes omkring tre gånger så hög koncentration av den tillförda föreningen för att få motsvarande hämmande effekt på de normala cellerna.

Flera hinder återstår

Skillnaden mellan celltyperna är lovande, men ännu för liten för att tekniken ska kunna betraktas som en färdig behandlingsmetod. Forskarna beskriver själva den cellhämmande effekten som förhållandevis begränsad.

En annan fråga är vad som händer om föreningen förs ut i blodet. Kolmonoxid finns även där, och om reaktionen skulle starta innan föreningen nått tumören finns en risk att cellgift bildas på fel plats.

Forskarna testade därför en annan variant av systemet i blod från möss. Någon kemisk reaktion kunde då inte påvisas. En möjlig förklaring är att kolmonoxiden i blodet till stor del är bunden till hemoglobin och därför inte är tillgänglig för reaktionen.

Försöket ger dock inget svar på hur den cellgiftbildande varianten skulle fungera i blodet eller i en levande organism.

Djurförsök som nästa steg

Hittills har forskarna visat att metoden kan bilda cellgift och påverka cancerceller i laboratorieodlingar. Nästa steg blir att pröva tekniken i djurförsök.

För att den i framtiden ska kunna användas som cancerbehandling krävs bättre effekt och större förmåga att skilja mellan sjuka och friska celler. Om tekniken också fungerar mot tumörer i människokroppen återstår att se.

Publikation

Masayuki Kawai, Tsung-Che Chang, Ambara R. Pradipta, Katsunori Tanaka. Harnessing endogenous carbon monoxide for cancer-selective drug synthesis. Nature Communications, 2026; 17 (1) DOI: 10.1038/s41467-026-77616-8

Observera: Detta är populärvetenskaplig information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta sjukvården vid frågor om din hälsa. Publicerat av Mikroskop Redaktion – läs våra redaktionella principer.

Önskade källor på Google

Se mer från Tidningen Mikroskop

Lägg till Tidningen Mikroskop som önskad källa.

Lägg till Mikroskop →