Senast uppdaterad den 1 oktober, 2025 av Mikroskop redaktion
Kan kakao påverka nivån av låggradig inflammation i kroppen? Kanske. I en ny delstudie sjönk hsCRP – en blodmarkör för låggradig inflammation – hos äldre som tog ett standardiserat kakaoextrakt. Fyndet ligger i linje med tidigare forskning om kakao och hjärt–kärlhälsa, men säger ännu inget säkert om risken för att hjärtinfarkt eller stroke minskar.
Vi äter choklad för att det är gott, men forskningen undersöker också vad kakaobönans växtämnen gör i kroppen. Flera studier antyder att de kan påverka låggradig, kronisk inflammation – den svaga bakgrundston som ofta tilltar med åldern. Dämpas den kan det på sikt gynna blodkärlen. Steget till förbättrad hjärt–kärlhälsa kan alltså vara kort, men säkra slutsatser kräver mer än en enskild mätpunkt.
Mot den bakgrunden väcker kakao intresse som modell. Låggradig, kronisk inflammation har kopplats till åderförkalkning och ökad risk för hjärt–kärlsjukdom, och här kan kostens bioaktiva ämnen spela in. Kakaobönan innehåller flavanoler som i mindre försök har kopplats till bättre kärlfunktion och dämpade inflammationssignaler. Den aktuella delstudien prövar om den bilden håller när människor följs längre – och i större skala.
Fakta: Flavonoider och flavanoler
- Flavonoider är naturliga växtämnen som finns i frukt, bär, kakao och te.
- Flavanoler är en undergrupp av flavonoider.
- I kakao är epikatekin och katekin de vanligaste flavanolerna.
- Halterna varierar mycket mellan livsmedel och efter hur de har processats.
- Extrakt är ofta standardiserade, medan choklad kan innehålla mycket olika mängder.
- Kosttillskott kan påverka läkemedel; fråga vården om du är osäker.
COSMOS-studien i korthet
Med denna bakgrund genomfördes en biomarkördel inom COSMOS (COcoa Supplement and Multivitamin Outcomes Study), ett flerårigt projekt lett från Brigham and Women’s Hospital. Över 21 000 personer ingår i COSMOS; i just denna delstudie följdes 598 äldre extra noggrant. Deltagarna lottades till kapslar med standardiserat kakaoextrakt eller placebo, och varken deltagare eller forskare visste vem som fick vad. För att följa förloppet togs blodprov vid start samt efter 12 och 24 månader. Fem markörer analyserades för att fånga låggradig, kronisk inflammation och immunaktivitet över tid: hsCRP, IL-6, TNF-α, IL-10 och IFN-γ. Med den ramen på plats återstår kärnfrågan: vad hände med markörerna?
Resultaten i siffror
Den mest konsekventa förändringen sågs för hsCRP: i kakaoextraktgruppen sjönk värdet i snitt med 8,4 procent per år jämfört med placebo under två års uppföljning. Övriga markörer var i stort sett oförändrade. IFN-γ ökade något, vilket forskarna tolkar som en justering av immunaktiviteten – inte som mer skadlig inflammation. För övriga markörer var skillnaderna inte statistiskt signifikanta efter justering. I en utforskande analys anades också en liten sänkning av IL-6 hos kvinnor, men inte hos män; det behöver bekräftas i större material.
Helhetsbilden pekar på att kakaoextrakt kan påverka nivån av låggradig, kronisk inflammation över tid, framför allt mätt med hsCRP.
Fakta: Vad mäter markörerna?
hsCRP – sammanfattar nivåer av låggradig inflammation.
IL-6 – stiger vid inflammation och stress.
TNF-α – driver inflammationssvaret (”gasen”).
IL-10 – dämpar inflammationen (”bromsen”).
IFN-γ – visar typ av immunaktivering; tolkas i sitt sammanhang.
Kort sagt: Inget enskilt prov fångar låggradig inflammation – det är mönstret tillsammans som ger bilden.
Varför kan kakao ha denna effekt?
En rimlig förklaring till den möjligt inflammationsdämpande effekten av kakaoextrakt är att kakaobönans flavanoler påverkar blodkärlens innerskikt och signalvägar som reglerar inflammation. Det kan sänka den låggradiga, kroniska inflammationen. Samtidigt steg IFN-γ i studien, vilket snarare talar för en finjusterad immunaktivering än en generell ”uppväxling”. Om den balansen är gynnsam på sikt måste framtida studier visa – men mönstret ligger i linje med hur liknande växtämnen har beskrivits tidigare.
Även om mekanismen är plausibel återstår kärnfrågan för både läsare och vård: vad betyder detta för risken att faktiskt drabbas av hjärtinfarkt eller stroke?
Markörer är inte hela bilden
Att hsCRP sjunker efter intag av extrakt med kakao är intressant eftersom låggradig inflammation har kopplats till framtida hjärt–kärlhändelser. Fyndet ligger i linje med tidigare resultat från COSMOS, men en förändrad markör är inte detsamma som färre hjärtinfarkter eller stroke. För att veta säkert krävs längre uppföljning med faktiska sjukdomsutfall.
Vad betyder detta i vardagen?
Studien har undersökt inflammationsdämpande effekter av kapslar med standardiserat kakaoextrakt, inte av vanliga chokladkakor. Flavanolinnehållet i livsmedel varierar, och socker och fett i choklad ger en annan helhetsbild. För att värna sin hjärt– och kärlhälsa gäller i dagsläget det som är bäst belagt: regelbunden fysisk aktivitet, rökstopp, god kontroll av blodtryck och blodfetter samt en övervägande växtbaserad kost. Om extrakt med kakao blir ett meningsfullt komplement behöver undersökas i framtida studier.
Begränsningar och nästa steg
Upplägget är robust (randomisering, dubbelblindning, placebo; två års uppföljning), men biomarkördelen omfattar 598 personer, vilket gör undergruppsfynd – som en möjlig IL-6-sänkning hos kvinnor – osäkra tills de prövas i större material. Dessutom är hsCRP ett surrogatmått, alltså en indirekt markör som ersätter riktiga sjukdomsutfall; för att bedöma klinisk betydelse behöver det kopplas till verkliga händelser över längre tid. Mot den bakgrunden blir nästa steg att pröva om den observerade markörförändringen också motsvaras av minskad sjuklighet.
En pusselbit i ett större sammanhang
I den senaste delstudien inom COSMOS kopplades ett standardiserat kakaoextrakt till lägre nivåer av låggradig inflammation hos äldre, mätt med hsCRP. Resultaten är lovande och förenliga med tidigare forskning – men de är just en pusselbit. Resten avgörs i helheten: våra vardagsvanor och de längre uppföljningar som nu väntar.
Vi började i skafferiet med smaken av choklad; forskningen visar samtidigt en liten rörelse i kroppen. Om den också leder till bättre hjärt–kärlhälsa på sikt får nästa kapitel visa.
FAQ: Låggradig inflammation och kakaoextrakt
1) Vad är låggradig inflammation?
En svag, långvarig aktivering av immunförsvaret som ofta ökar med åldern och kopplas till sämre hjärt– och kärlhälsa.
2) Kan kakaoextrakt dämpa låggradig inflammation?
En ny delstudie inom COSMOS tyder på att standardiserat kakaoextrakt kan sänka nivåerna över tid.
3) Betyder det färre hjärtinfarkter eller stroke?
Det vet vi inte ännu. Studien visar förändringar i markörer, inte i faktiska sjukdomsutfall.
4) Är kakaoextrakt samma sak som choklad?
Nej. Extraktet är standardiserat för kakaoflavanoler; choklad innehåller varierande mängder kakao samt socker och fett.
5) Vem bör vara försiktig med att ta kakaoextrakt?
Gravida och ammande, personer med hjärt–kärlsjukdom, lever- eller njurproblem samt de som tar blodförtunnande bör rådfråga vården.
6) Vad kan jag göra för att förbättra min hjärt– och kärlhälsa?
Fysisk aktivitet, rökstopp, god kontroll av blodtryck och blodfetter samt en övervägande växtbaserad kost – det är grunden för en hälsosam hjärt- och kärlhälsa.
Läs mer:
- Nyttig choklad? Forskare utvecklar choklad med levande bakterier och fibrer för bättre tarmhälsa
- Mörk choklad kopplas till lägre risk för typ 2-diabetes – enligt ny Harvardstudie
- Flavonoider i te och kakao kan stärka blodkärlen och sänka blodtrycket
- Vad är rödbetsjuice bra för? Ny forskning avslöjar en oväntad effekt
- Växtbaserad mat kan förlänga livet – ny forskning visar kraften i växtämnen
- Gråa hår kan motverkas – antioxidant väcker hopp om att bromsa åldrandet
- Vitamin D kan bromsa biologiskt åldrande, visar ny studie
Publikation
Sidong Li, Rikuta Hamaya, Haidong Zhu, Allison Clar, Pamela M Rist, Ying Huang, JoAnn E Manson, Howard D Sesso, Yanbin Dong. Effects of 2-year cocoa extract supplementation on inflammaging biomarkers in older US adults: findings from the COcoa Supplement and Multivitamin Outcomes Study randomised clinical trial. Age and Ageing, 2025; 54 (9) DOI: 10.1093/ageing/afaf269