Mullbär och tarmfloran – så kan de hänga ihop

Ämnen i mullbär kan påverka både tarmfloran och kroppens ämnesomsättning, visar en ny genomgång av forskningen. I djurstudier har olika mullbärspreparat kopplats till förändringar i tarmbakterier, blodsocker och blodfetter. Men om samma effekter finns hos människor är ännu inte känt.

Forskare vid Wroclaw Medical University i Polen har gått igenom tidigare forskning om samspelet mellan mullbär och tarmflora. Fokus ligger på hur olika ämnen i växten kan påverka tarmens mikroorganismer och om det i sin tur kan ha betydelse för ämnesomsättningen.

Översikten, som publicerats i tidskriften Biomolecules, omfattar forskning om flera mullbärsarter, bland annat vitt mullbär (Morus alba) och svart mullbär (Morus nigra).

Fakta: Mullbär

Mullbär tillhör släktet Morus och samma växtfamilj som bland annat fikon. Två arter som ofta förekommer i forskningen är vitt mullbär (Morus alba) och svart mullbär (Morus nigra).

I forskning har både mullbärens blad och frukter undersökts, liksom olika extrakt och andra beredningar. Innehållet av biologiskt aktiva ämnen kan skilja sig mellan olika arter och växtdelar och påverkas också av hur råvaran bearbetas.

Mullbär och tarmflora: röda och mörka mullbär som växer på ett mullbärsträd.

Tarmfloran förändrades i djurförsök

I flera djurstudier förändrades tarmfloran efter behandling med olika mullbärspreparat. Bland annat ökade förekomsten av bakteriegrupper som Bifidobacterium och Akkermansia, som ofta förknippas med en gynnsam tarmmiljö. I vissa försök ökade också mängden kortkedjiga fettsyror som acetat, propionat och butyrat, som bildas när tarmbakterier bryter ner ämnen som passerat vidare till tjocktarmen.

Hos djuren sågs också förändringar i ämnesomsättningen. Beroende på försök handlade det bland annat om bättre blodsockerreglering, förändrade blodfetter, mindre fettmassa och lägre nivåer av vissa inflammationsmarkörer.

I ett försök fick möss som åt en fettrik kost polyfenoler och polysackarider som utvunnits ur frukten av vitt mullbär, antingen var för sig eller i kombination. Effekterna av behandlingen var tydligast när de två ämnesgrupperna gavs tillsammans. Då sågs både förändringar i tarmfloran och förbättringar i flera mått kopplade till metabol hälsa och tarmfunktion.

I ett annat experiment fördes tarmmikrobiota från möss som fått den kombinerade mullbärsfraktionen över till andra möss. Även hos mottagardjuren förbättrades vissa mått på ämnesomsättningen. Det stärker hypotesen att förändringarna i tarmfloran kan ha bidragit till effekterna.

Resultaten kommer dock från djurförsök och visar inte att samma samband finns hos människor.

Olika preparat kan skilja sig mycket åt

En svårighet när studierna ska jämföras är att forskarna inte alltid har undersökt samma del av växten eller samma typ av preparat.

Mullbärsblad innehåller bland annat polyfenoler, polysackarider och 1-deoxynojirimycin, DNJ. DNJ kan hämma enzymer som bryter ner kolhydrater i tarmen och därmed påverka hur snabbt blodsockret stiger efter en måltid. Det är en av anledningarna till att kopplingen mellan mullbär och blodsocker har studerats i tidigare forskning.

Mullbärsfrukterna har delvis en annan sammansättning. Särskilt frukter från svart mullbär innehåller rikligt med antocyaniner, tillsammans med andra fenoliska ämnen och polysackarider. Sammansättningen påverkas också av hur råvaran behandlas. Torkning, fermentering och olika extraktionsmetoder kan förändra både vilka ämnen som finns kvar och i vilka mängder.

Två studier som granskat mullbärs möjliga hälsoeffekter kan därför i praktiken ha använt preparat med ganska olika innehåll.

Studier på människans tarmflora saknas

Trots resultaten från djurförsök saknas fortfarande välkontrollerade kliniska studier av hur mullbärspreparat påverkar människans tarmflora, enligt forskningsöversikten.

Det är därför för tidigt att säga om de förändringar som setts hos försöksdjur också uppstår hos människor. Forskarna vet heller inte vilket preparat som i så fall skulle vara relevant eller vilken dos som skulle behövas.

Samtidigt ger resultaten en grund för fortsatt forskning om hur ämnen i mullbär kan samspela med tarmens mikroorganismer och påverka ämnesomsättningen.

Nästa steg blir kliniska studier med bättre standardiserade preparat, där både innehåll och doser är tydligt beskrivna. Först då kan man få en bättre förståelse för vilken betydelse resultaten kan ha för människors hälsa.

Publikation

Marta Maria Miszczak, Karolina Kłosowska-Buryło, Joanna Magdalena Pieczyńska, Monika Bielecka, Anna Prescha. Mulberry, Gut Microbiota and Gut Functionality: Effects Shaped by Raw Material and Processing Methods. Biomolecules, 2026; 16 (7): 965 DOI: 10.3390/biom16070965

Du kanske också gillar

Dela det här:

Observera: Detta är populärvetenskaplig information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta sjukvården vid frågor om din hälsa. Publicerat av Mikroskop Redaktion – läs våra redaktionella principer.