Emulgeringsmedel i maten kan prägla tarmfloran – redan från livets början

Senast uppdaterad den 30 december, 2025 av Mikroskop redaktion

Tidiga förändringar i tarmmiljön kan få långvariga effekter. En musstudie i Nature Communications tyder på att emulgeringsmedel i moderns kost före och under graviditet samt under amning kan prägla avkommans tarmflora – och hänga ihop med ökad sjukdomsbenägenhet i vuxen ålder.

Varför de första veckorna spelar roll

Resultaten gäller möss, inte människor. Ändå fångar studien något som blivit allt tydligare de senaste åren: de första veckorna i livet är inte bara en förberedelse, utan en period då kroppen ställer in sig. Immunförsvaret finjusteras, barriärer byggs, och tarmens bakteriesamhälle tar form i nära samspel med tarmbarriären och immunförsvarets signaler.

Ett osynligt arv som inte sitter i generna

När vi pratar om arv tänker vi ofta på gener. Men mycket av det som påverkar hälsa formas också av miljön – ibland av en miljö vi knappt kan se. Tarmen är en sådan plats. Där lever kroppens egna celler sida vid sida med en enorm mängd mikroorganismer (mikrobiotan), i en balans som både måste fungera och hållas i schack.

Under den tidiga barndomen är det här samspelet extra formbart. Dels för att bakteriesamhället fortfarande håller på att etableras, dels för att immunförsvaret behöver lära sig skillnaden mellan vän och fiende. Det måste kunna reagera kraftfullt när det behövs – men samtidigt tåla de mikrober som ska vara en del av vardagen.

Mot den bakgrunden blir den nya studien särskilt intressant: den prövar om moderns intag av emulgeringsmedel kan förändra hennes tarmmiljö – och om den förändringen i sin tur kan prägla avkommans tarmflora tidigt i livet, utan att ungarna exponeras direkt.

Tillsatserna som studerades – och varför

I studien gav forskarna honmöss två vanliga emulgeringsmedel: karboximetylcellulosa (E466) och polysorbat 80 (E433). Exponeringen startade tio veckor före dräktighet och fortsatte under dräktigheten och medan ungarna diade, alltså motsvarande graviditet och amning. Tanken var att se om moderns tarmmiljö först påverkades – och om det i nästa steg kunde sätta spår i nästa generation.

Vad blev effekten?

Det första steget gick att bekräfta: honornas bakteriesamhälle förändrades efter emulgeringsmedlen. Sedan kom den avgörande frågan: kunde skiftet föras vidare? För att ta reda på det följde forskarna avkommans tarmmiljö tidigt i livet.

Upplägget gjorde det möjligt att skilja på vad som händer när modern exponeras – och vad som faktiskt når ungarna. Avkomman fick inte emulgeringsmedlen via mjölken, men följdes ändå noggrant under den period då tarmfloran etableras.

Spår i tarmen – utan direkt exponering

När forskarna analyserade avkomman såg de att tarmmiljön bar spår redan under de första levnadsveckorna. Det mest intressanta var kanske inte att bakteriesamhället skiftade – utan hur. Skillnaderna syntes trots att ungarna aldrig åt emulgeringsmedlen själva. Det talar för att påverkan kan gå via förändringar i moderns tarmmiljö – och via den tidiga överföringen av mikrober från mamma till unge när tarmfloran etableras, i ett skede då immunförsvaret fortfarande håller på att ställa in sig.

När bakterierna kommer för nära

Studien beskriver flera förändringar som tillsammans pekar mot en mer inflammationskänslig tarmmiljö hos avkomman till mödrar som fått i sig emulgeringsmedlen, under en kritisk period. Bland annat ökade andelen flagellförsedda bakterier – mikrober vars “svansar” hänger ihop med signaler som lätt kan aktivera immunförsvarets varningssystem. Forskarna såg också att bakterierna i större utsträckning hamnade nära tarmslemhinnan, ett fenomen som ofta kopplas till ökad immunaktivering.

I en frisk tarm hålls mikroberna vanligtvis på ett respektfullt avstånd från själva ytan. Poängen är inte att göra tarmen steril, utan att bevara balansen: tillräckligt nära för att kunna utbyta signaler, men tillräckligt långt bort för att undvika att immunförsvaret går i gång i onödan.

En störning i “samtalet” mellan tarm och immunförsvar

Forskarna kopplar observationerna till en mekanism som brukar hjälpa immunförsvaret att lära känna tarmens mikrobiota på ett kontrollerat sätt. I studien beskriver de hur så kallade GAPs stängdes tidigare än normalt hos avkomman till exponerade mödrar. Man kan tänka på GAPs som tillfälliga slussar i tarmens slemhinna, kopplade till bägarceller, som kan släppa igenom små bakteriefragment.

Poängen är inte att släppa igenom hela bakterier, utan att immunförsvaret ska få “provsmaka” små bakteriefragment i lagom dos. På så vis kan det successivt tränas i tolerans mot den flora som ska finnas där. Om den här slussen stängs för tidigt riskerar immunsystemet att gå miste om en viktig utbildningsfas. Forskarna tolkar det som att kommunikationen mellan tarmens mikrober och immunförsvaret rubbas – och att rubbningen kan leva kvar som en ökad benägenhet att överreagera senare.

Det är också ett av skälen till att studien väcker intresse: den handlar inte bara om vilka bakterier som finns, utan om hur tarmen hanterar dem.

Varför en kort förändring kan få lång skugga

En av studiens mer tankeväckande detaljer är att skillnaderna i mikrobiotans sammansättning är tydliga tidigt i livet, men bleknar när djuren blir vuxna. Det är lätt att dra slutsatsen att allt “går över”. Men utvecklingsbiologin är full av exempel på att korta tidsfönster kan vara avgörande: om ett system kalibreras i fel läge under en känslig period kan effekterna dröja kvar, även när själva avvikelsen inte längre syns lika klart.

I den här musmodellen kopplades de tidiga förändringarna till ökad mottaglighet för tarminflammation och metabol påverkan senare i livet. Det betyder inte att resultatet automatiskt gäller människor – men det pekar ut en möjlig väg från tidig påverkan till senare risk, som nu kan prövas i andra typer av studier.

Vad betyder det – och vad betyder det inte?

Det går inte att översätta en musstudie direkt till kostråd för gravida eller ammande. Djurmodeller är starka verktyg för att förstå mekanismer, men människor lever annorlunda, exponeras på andra sätt och har många fler faktorer som spelar in.

Samtidigt är det rimligt att forskare vill följa spåret vidare. Om tidig mikrobiotautveckling är så känslig som mycket forskning antyder blir nästa fråga vilka typer av exponering som faktiskt spelar roll – och om effekterna varierar mellan olika tillsatser, doser och tidpunkter.

Publikation

Clara Delaroque, Héloïse Rytter, Erica Bonazzi, Marine Huillet, Sandrine Ellero-Simatos, Eva Chatonnat, Fuhua Hao, Andrew Patterson, Benoit Chassaing. Maternal emulsifier consumption alters the offspring early-life microbiota and goblet cell function leading to long-lasting diseases susceptibility. Nature Communications, 2025; 16 (1) DOI: 10.1038/s41467-025-62397-3